Pressmeddelande från informationsenheten vid Lunds universitet
Göran Frankel, 046-222 94 58,               98-02-03

Goran.Frankel@info.lu.se

Smarta kartor kan göra
näringslivet effektivare

En informationsteknik som bygger på att kartor och tabeller samkörs i datorn och genererar ny kunskap håller på att sprida sig från universitetsvärlden till stat, kommun, landsting och näringsliv. I Skåne satsar man aktivt på att sprida det nya hjälpmedlet. Intressenter kan själva bilda sig en uppfattning om det på en CD-ROM-skiva som färdigställts vid Lunds universitet och nu ska distribueras jämte erbjudanden om kurser.


* En tankvagn med klorgas blir inblandad i en trafikolycka och börja läcka.Vilka byggnader befinner sig i farozonen?

* En livsmededelsaffär ska etableras på den optimala platsen. Hur många människor har en körtid på mindre än fem minuter till denna affär?

* I vilka delar av Malmö kommun gick mer än 50 procent av rösterna till socialdemokraterna i förra valet och var fick miljöpartiet mindre än fem procent?

* Arkeologer sammanställer en karta av sina data. Terrängskillnader, fosfatkoncentrationer i marken, stolphål - allt framträder och bildar meningsfulla mönster på datorskärmen: gårdar och byar som fanns för tusen år sedan växer fram.

Det finns en gemensam nämnare för alla dessa exempel. Den heter GIS, Geografiska Informationssystem, en teknik som har lika många tänkbara användningsområden som det finns kartor. Och som bekant är nästan alla kartor på ett eller annat sätt specialiserade, försedda med inbyggd kunskap: vägkartor, ekologiska kartor, väderlekskartor, befolkningskartor, ekonomiska kartor, sjökort, stadsplaneritningar...
Därför utvecklades GIS först på de universitetsinstitutioner som arbetar mycket med kartor. Vid Lunds universitet gäller det främst två geografiska institutioner - institutionerna för naturgeografi och för kulturgeografi. För några år sedan togs initiativet till upprättandet av ett GIS-centrum vid universitet. Dess föreståndare Petter Pilesjö säger:
- Förutsättningen för GIS är att såväl kartor som tabeller finns i digitaliserad form, och så förhåller det sig i allt större utsträckning. Nästan alla här på universitetet som behöver göra en karta har haft anledning att kontakta oss. Somliga forskare har tidigt insett vilken nytta de har av GIS. Dit hör arkeologerna. När man på kartor markerar var stolphålen finns i terrängen eller var man hittat silversmycken, ja då ser man hur en bostad sett ut eller var en gravplats har legat.
GIS-centrums uppgift är att informera om geografiska informationssystem och lära ut hur de används. I samarbete med intresseföreningen SAMGIS Skåne och med ekonomiskt stöd från IT Skåne och KK-Stiftelsen har nu en CD-ROM-skiva präglats i 2000 ex för spridning till stat, kommun, landsting och små och medelstora företag i Skåne. Det ska ske i samband med att man informerar nyckelpersoner och erbjuder kurser. Man planerar också distanskurser på nätet. Projektet kallas GIS-Projekt Skåne.
- Det går att använda GIS utan avancerade kunskaper i IT. Men det är naturligtvis viktigt att man behärskar det fackområde inom vilket man tillämpar metoden, säger Petter Pilesjö och tillägger:
- Vad beträffar hårdvaran räcker det med en snabb persondator. Det finns redan en mängd GIS-program ute på öppna marknaden. En del riktar sig till GIS-experter medan andra är anpassade till speciella tillämpningsområden. Om man har GIS-program, kan man naturligtvis själv också arbeta fram GIS-databaser genom att scanna in kartor och koda tabellinformation.
På CD:n finns data som ställts till förfogande av lantmäteriverket, statistiska centralbyrån, landstingets befolkningsdata, länsstyrelsen, länstrafiken, GIS-centrum och av Lunds kommun och Malmö stad. Presentationen består av en exempelsamling över tillämpningar men också en analysdel, där man själv studerar GIS-kartor och utvinner information ur dem.
Lägg exempelvis ut en karta över Skåne och zooma in Lund. Ovanpå "kartskiktet" lägger du ett annat "informationsskikt", t ex vägnätet. Du kan sedan göra ett urval, t ex att alla vägar som är mer än fem km ska markeras. Eller lägg ut brunnarna och markera alla brunnar som är grundare än fem meter.
På detta sätt kan flera informationsskikt läggas ovanpå varandra för att undersöka komplicerade förhållanden. Varje informationsskikt kan också manipuleras på olika sätt. GIS-programmet kan också omvandla en karta till ett stapeldiagram eller en tabell.
_________________________________________
GIS-Centrums föreståndare Petter Pilesjö träffast på tel 046-222 96 54




http://www.giscentrum.lu.se


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1998-02-03;