Pressmeddelande från informationsenheten vid Lunds universitet
Göran Frankel, 046-222 94 58,               98-02-03

Goran.Frankel@info.lu.se

Galaxers möte gav
en riklig avkomma

För bara ett par hundra miljoner år sedan har en galax passerat genom vår egen galax. Det var ett kaotiskt men fruktbart möte. Den främmande galaxen - Stora Magellanska Molnet - befinner sig nu på 160.000 ljusårs avstånd från oss. Som en följd av mötet nybildas stjärnor i Magellanska Molnet i en skala som astronomerna aldrig har sett tidigare. Det visar nya bilder tagna med Hubble Space Telescope i ett svenskt forskningsprojekt.









Stora och Lilla Magellanska Molnet kan inte ses på våra breddgrader. Men på södra halvklotets stjärnhimmel är de så dominerande att de i klar luft framträder som två "molntussar" redan innan mörket har fallit. Två svenska forskargrupper - den ena i Lund under ledning av professor Arne Ardeberg, den andra i Uppsala under ledning av professor Bengt Gustafsson - har tack vare kombinationen kraftfullt teleskop, långa exponeringstider och avancerad bildbehandling kunnat avbilda och undersöka de innersta delarna av Stora Magellanska Molnet med en detaljrikedom som även tillåter de svagare stjärnorna att framträda. Tidigare studier har inriktats på regionerna i galaxens utkant; dess centrum har varit för svårt att upplösa i detaljer.
- Stjärnor tycks ha nybildats i Stora Magellanska Molnet i vågor. Men de senaste två miljarderna år har nybildning inte skett - inte förrän för ett par hundra miljoner år sedan, vilket praktiskt taget är nutid sett ur ett kosmiskt tidsperspektiv, säger dr Peter Linde vid astronomiska instititutionen i Lund.
Då skedde det i desto större skala. Cirka 30% av alla stjärnor i galaxens inre delar är nybildade.
- Det är en stor överraskning. Hittills har man utgått från att stjärnorna i Stora Magellanska Molnet inre täta del, den s k Staven, är relativt gamla. Nu konstaterar vi att det finns kanske 100 miljoner unga stjärnor som kan ha uppkommit under de kraftiga störningarna när galaxen kolliderade med vårt eget Vintergatssystem. Samtidigt var avståndet mellan de båda Magellanska Molnen ovanligt litet. Kollisioner har inträffat tidigare i vår lokala hop av galaxer. Vår egen galaxskiva har vid ett sådant tillfälle faktiskt på ett ställe blivit "bucklig", säger professor Arne Ardeberg.
De mindre galaxerna i den lokala galaxhopen har tidigt deformerats, därför att de störts av gravitationen från hopens två största galaxer. De Magellanska Molnen förblev dock relativt opåverkade till för tio miljarder år sedan. Då fångades de in av Vintergatan och kretsar nu omkring denna. De störs inte bara av sin mäktiga granne utan stör tidvis också varandra. Som en följd av detta har de centrala delarna av Stora Magellanska Molnet antagit formen av en gigantisk stav av stjärnor. Staven roterar och drar till sig gas i sin omgivning. När gasen faller in mot Staven uppstår en chockvåg som komprimerar den gas som finns i Stavens inre. Detta startar stjärnbildningsprocessen. Uppenbarligen har Staven samlat upp mycket gas vid mötet med vår galax.
Det finns fortfarande mycket material att bearbeta från observationerna med Hubble Space Telescope. Bland annat kommer ljuset från Stavens inre delar att undersökas i olika våglängdsområden, så att man får mer information om stjärnornas kemiska sammansättning. Från en stjärnas kemi kan man också dra slutsatser om dess ålder.


Arne Ardeberg träffas på tel 046-222 72 90 och Peter Linde på tel 046-222 47 01.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1998-02-04