Pressmeddelande från informationsenheten vid Lunds universitet
Göran Frankel, 046-222 94 58,               98-03-05

Goran.Frankel@info.lu.se

Ny utställning på Lunds Universitetmuseum


1942 ställde professor Bengt Edlén världen inför en gåta.
Först i november 1997 - fem år efter Edléns död - löstes gåtan genom mätningar som utförts av rymdsatelliten SOHO. Åtminstone tolkar många forskare SOHO-bilderna på det viset.
Universitetsmuseet i Lund speglar nu dessa händelser i en tillfällig utställning kallad "Bengt Edlén och solkoronans gåta".

Utställningen står öppen för beskådande i Universitetsmuseets lokaler på Kulturen f o m tisdagen den 10 mars kl 12. Den visas åtminstone under mars och april månad. (Museets reguljära öppettider är alla dagar utom måndag kl 12 - 16). Materialet kommer från avdelningen för atomspektroskopi och astronomiska institutionen och består av bilder, bildspel, historiska föremål och datorprogram. Utställningen ger en inblick både i vetenskapshistorien och i den moderna solfysiken.
Medierna är givetvis välkomna att besöka utställningen. När den öppnas kl 12 den 10 mars kommer det att finnas någon eller några på plats som kan berätta mer. Kl 17 samma dag hålls två populärvetenskapliga föreläsningar som anknyter till utställningens tema. Föredragshållare är professor Indrek Martinson från avdelningen för atomspektroskopi och docent Henrik Lundstedt från astronomiska institutionen. Föreläsningarna hålls i auditoriet "Samarkand" i AF-borgen.

Bengt Edlén (1906 - 1993) blev professor i fysik i Lund 1944 och hade spektroskopi som ämnesområde. Spektroskopi innebär att man genom optisk brytning sönderdelar ljuset i dess beståndsdelar och analyserar det. Tillämpat på kroppar av het plasma som solen och stjärnorna uppstår då karakteristiska linjer på olika våglängder i ljusets spektrum. Linjerna bär vittnesbörd om vilka grundämnen som finns i stjärnan. Man kan också med hjälp av linjernas inbördes förskjutningar räkna ut med vilken hastighet en stjärna rör sig bort från eller mot oss.
Edlén undersökte spektrala linjer från bl a joniserat järn, dvs järn som förlorat elektroner. Han fann en så hög grad av joniseringen att enda sättet att förklara den var att anta att solens korona måste vara ett par miljoner grader het! Det var djärvt påstående som tycktes strida mot naturens lagar men som med tiden bekräftades av andra forskares resultat. Men ingen kunde förklara mekanismen bakom denna uppvärmning - inte förrän i november månad när rymdobservatoriet SOHO började skicka uppseendeväckande bilder till jorden. På SOHO finns en magnetometer som registrerar magnetfälten omkring solen. De är mycket starka och spelar en viktig roll för fenomen som solfläckar och flares (uppflammande vita fläckar vid solytan). De magnetiska kraftlinjerna sträcker sig i bågar genom koronan och tillbaka till solytan. Bågarna vandrar och ibland smälter de samman. En enda båge kan innehålla lika mycket energi som ett svenskt vattenkraftverk producerar under en miljon år. Vid sammansmältningen av kraftlinjer frigörs enorma mängder energi som hettar upp koronan.
Ämnet kommer att förbli "hett stoff" i forskarvärlden. Om drygt en vecka, den 19 mars, skjuter nämligen amerikanerna upp ytterligare en satellit som ska studera de heta regionerna i solens närhet. Den heter TRACE och genom den hoppas vi lära oss ännu mer om koronafenomenen.



Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1998-03-06