Pressmeddelande från informationsenheten vid Lunds universitet
Petra Francke, 046-222 03 16,               980827

Petra.Francke@info.lu.se

Universitetslärarnas arbetssituation pejlad

Universitetslärarna är nöjda med sitt arbete men otillfredsställda med sin arbetssituation. Den paradoxala slutsatsen kan man dra av Lärarbarometern, en enkät till samtliga lärare vid Lunds universitet som genomfördes under våren 1998. Skillnaderna mellan olika fakulteter är dock slående. En preliminär rapport presenterades för universitetets dekanråd på onsdagen.
I Lärarbarometern har samtliga lärare utom doktorander fått dela med sig av sina erfarenheter av Lunds universitet som utbildnings- och arbetsmiljö. Totalt har nära 1 400 lärare besvarat enkäten (vilket visar sig ge undersökningen god representativitet).
- Strävan till kvalitet är en yrkesambition hos universitetets lärare, säger universitetets rektor Boel Flodgren i en första kommentar till Lärarbarometern.
- Detta är en viktig utvecklingskraft, som vi måste vara rädda om och ta tillvara inom universitet. Lärarbarometern hjälper oss att få upp ögonen för problem som behöver åtgärdas. Resultaten bör redan kunna påverka det arbete som påbörjats för att förändra lärartjänsterna. Detta gäller också vårt arbete med att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Insatser måste till för att skapa bättre personalvård och bättre konflikthantering

Viktigast
Till de allra viktigaste frågorna för lärarna vid Lunds universitet hör de traditionella akademiska kvaliteterna, att utbildningen ger träning i kritiskt tänkande, i att lösa problem och i muntlig och skriftlig framställning. Det är viktigt att studenterna kan arbeta självständigt och är engagerade i undervisningen. Man fäster också stort avseende vid att studenterna har förtroende för lärarnas ämneskompetens och pedagogiska kompetens.
De klassiska frågorna om lokaler, utrustning, löner, undervisningstäthet bedöms också vara viktiga men dock av en något lägre dignitet. Till de frågor som inte heller kommer längst upp på listan hör några av de frågor som studenterna tillmätt särskild vikt, bl.a. i studentbarometern. Lärarna tycks inte se problemen kring studentinflytande och kursvärdering som lika betydelsefulla som studenterna gör.

Tung arbetsbörda
Universitetslärarna har en lång arbetsdag. Den genomsnittliga arbetstiden ligger nära 50 timmar i veckan, och inom naturvetenskapliga och humanistiska ämnen ännu högre. Det är därför inte märkligt att många (57%) anser sig ha för stor arbetsbörda. Nästan hälften känner stress, och lika många har arbetsrelaterade besvär som huvudvärk och nervositet. En fjärdedel rapporterar problem med sin hälsa och ungefär lika många anger brister i arbetstrivseln.
Trots dessa utmaningar till förbättring av universitetslärarnas arbetssituation är över 70% nöjda med sin institution, och mer än 80% är tillfredsställda med sin egen arbetsinsats.

Jämställdhet eller inte?
Enkäten ger en kluven bild av jämställdheten inom universitetet. Två tredjedelar av de svarande markerar tydligt att de anser att rekrytering, avancemang och lönesättning enligt deras bedömning sker oberoende av kön vid deras institution/arbetsplats - men nästan en tredjedel instämmer inte i denna bedömning. Kvinnorna redovisar oftare negativa erfarenheter än männen.
Fördelningen visar att jämställdheten ännu inte upplevs som garanterad av en relativt stor grupp lärare, samtidigt som en majoritet inte ser några större könsdiskriminering vid universitetet.

Lärarnas bedömningar inom olika fakulteter
Det finns en relativt stor samstämmighet mellan lärarna inom olika fakulteter/områden om vilka frågor som är viktiga. Man har alltså i stor utsträckning gemensamma värderingar i fråga om utbildningens kvalitetskrav. I bedömningena av hur tillfredställd man är med de faktiska förhållandena kan man å andra sidan se mycket stora skillnader.
Påfallande är att lärarna vid Tandvårdshögskolan i Malmö är de som är allra mest tillfredsställda med sin arbetssituation och med sina studenter. Även lärarna vid Lärarhögskolan i Malmö är relativt nöjda med sin roll; de ger också studenternas engagemang i studierna och i undervisningen högsta betyg.
Lärarna vid tekniska högskolan (LTH) är å andra sidan genomgående otillfredsställda med undervisningsförhållandena och med den tid som de kan ägna åt kursutveckling och åt att ta hand om studenter med individuella behov.
Även lärarna inom matematisk-naturvetenskapliga fakulteten anser att de har för litet tid för individuella studentkontakter, och de är också i många fall otillfredsställda med sin institution och sina egna möjligheter till inflytande. Speciellt när det gäller anställningstryggheten är missnöjet utbrett bland naturvetare - vilket sammanhänger med det stora antalet lärare med tidsbegränsad anställning (främst forskarassistenter) inom denna fakultet.
Lärarbarometerns syfte är att med utgångspunkt i lärarnas erfarenheter identifiera problem som behöver uppmärksammas i kvalitetsarbetet inom resetkive fakultet eller ämne. Det finns också exempel på mera generella problem som utmanar till gemensamma ansträngningar. Några slutsatser som kan dras är att det inom stora delar av universitetet behövs åtgärder för att
* kompensera brister i studenternas förkunskaper
* förbättra sambandet mellan undervisning och självstudier
* förbättra möjligheterna till ämnesmässig ochpedagogisk utveckling
* öka kompetensen att hantera konflikter
* förbättra personalvården.

Det är nu varje fakultet (och ytterst varje enskild institution) som ansvarar för att resultaten från Lärarbarometern följs av åtgärder för förbättringar. Men också den centrala universitetsledningen kommer att granska resultaten noga för att se vilka åtgärder som behövs på det gemensamma planet. En uppföljning av Lärarbarometern kommer att göras i samband med att universitetets kvalitetsarbete blir föremål för ny granskning av Högskoleverket.
Lärarbarometern är en fortsättning på Studentbarometern, en omfattande studentenkät som genomfördes under 1996/97. Meningen är att enkäter av detta slag till universitetets anställda och studenter skall återkomma regelbundet. Nästa år kommer universitetets doktorander att få ett motsvarande tillfälle att dela med sig av sina erfarenheter.


Fakta om Lärarbarometern

Lärarbarometern är en del av universitetets kvalitetsarbete. Syftet med enkäten är att få lärarna att identifiera önskvärda förbättringar i verksamheten, som sedan skall ligga till grund för planering och beslut om åtgärder.

Förslag till enkätfrågor formulerades av representanter för lärarna samt företagshälsovården. Enkäten sammanställdes sedan av Utvärderingsenheten i samråd med lärarnas fackliga organisationer.

Enkäten skickades våren 1998 ut till samtliga lärare med minst 40 procents tjänst (dock inte doktorander). Sammanlagt svarade 1 349 av 2 083 möjliga, vilket ger en svarsfrekvens på 65 procent. En närmare granskning av svaren från olika grupper av lärare visar att representativiteten är god.

I Lärarbarometern fick lärarna dels ange hur viktig de tyckte varje fråga var, dels hur nöjda de var med förhållandena. Enkäten bestod av nio grupper av frågor: bakgrundsvariabler, undervisning och examination, studenterna, kompetensutveckling och utvecklingsarbete, undervisningslokaler och utrustning, IT, organisation och ledning, jämställdhet, och arbetsmiljö och hälsa.

Bland de svarande var
* 28 procent kvinnor
* 47 procent universitetslektorer
* 88 procent heltidsanställda
* 75 procent tillsvidareförordnade

Ytterligare upplysningar:
Hans Näslund, Lunds universitet, Utvärderingsenheten, tel 046-222 44 90, e-post Hans.Naslund@utred.lu.se


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1998-08-27