"Professor Staffan Normark, Stockholm, får 1998 års stora nordiska Eric K. Fernströmpris."> Stora Fernströmpriset till mikrobiolog i Stockholm Pressmeddelande från informationsenheten vid Lunds universitet
Solveig Ståhl, 046-222 70 16,               7 oktober 1998

Solveig.Stahl@info.lu.se

Stora Fernströmpriset till mikrobiolog i Stockholm

Professor Staffan Normark, Stockholm, får 1998 års stora nordiska Eric K. Fernströmpris. Staffan Normark är känd i den internationella forskarvärlden för sin forskning om bakteriers sjukdomsframkallande egenskaper. Hans arbete har bland annat lett till utveckling av ett vaccin mot urinvägsinfektioner som nu ska testas på kvinnor i USA.














Solveig Ståhl 046/222 70 16

Staffan Normark är född 1945 och uppvuxen i Umeå där han också studerade medicin och utbildade sig till forskare. Han var professor i medicinsk mikrobiologi i Umeå 1980-89 och under hans ledning gjordes flera banbrytande upptäckter på laboratoriet. Sedan 1996 har Staffan Normark en professur i smittskydd vid Karolinska Institutet i Stockholm. Det är en donationsprofessur från Smittskyddsinstitutet.
- Det är framförallt E.coli-bakterien och olika stammar av denna som har intresserat mig. Men vi har också arbetat med Helicobacter pylori, den sk magsårsbakterien, med gonokocker och med salmonella, förklarar han.
Staffan Normark har specialiserat sig på att kartlägga det molekylära samspelet mellan bakterier och deras måltavlor, dvs celler hos värden. Ett konkret exempel är hur E.coli agerar för att säkra sig om en plats på en cellyta i slemhinnan. Urinvägsinfektioner orsakas i regel av E.coli och Staffan Normarks studier kan förklara varför vissa stammar ger lindriga infektioner, andra svårare. En forskargrupp i Göteborg och en i Stockholm hade visat att vissa E.coli binder till kolhydratstruktur på celler i urinvägarnas slemhinnor. Staffan Normark upptäckte att bakterierna är försedda med ett utskott, ett pilus, och att i toppen på pilus sitter ett protein. De t är ett sk adhesin och det är med detta som pilus kan binda till kolhydratstrukturerna på cellytan. Staffan Normark har kartlagt den genetiska uppbyggnaden av detta adhesin. På grundval av dessa fynd har det utvecklats ett vaccin mot blåskatarr som nu ska testas i USA.
Bakteriers adhesiner är en generell princip för infektionen. Andra typer av E.coli har t ex pili vars adhesiner är uppbyggda på annat sätt.
- Vi har också upptäckt att vissa E. coli-stammar har en trådliknande, krusig struktur, sk curly, på ytan. I spetsen på detta curly sitter ett protein och med detta kan bakterien binda sig till nästan vilket protein som helst hos värden. Om det binder till proteiner eller celler som ingår i immunförsvaret kan reaktionen förvärra symtomen vid blodförgiftning.

Bakterier språkar med värdcellen
- Vi är mest intresserade av det allra första steget i bakteriens kontakt med cellen, det som händer under första halvtimmen. Vi har sett att bakterien och dess måltavla kommunicerar med varandra. Bakteriens pili och curly är bara delar av språket. Det finns en hel rad av signaler som vi inte ännu lärt oss att tolka. Men det är i den tolkningen som vi har möjligheter att utveckla nya typer av läkemedel mot infektioner. Det gäller att bryta kommunikationen och göra det omöjligt för bakterien att fästa sig till cellen, säger Staffan Normark.


Vissa mönster i det här språket är generella. De förekommer hos alla bakterier, oavsett om deras värddjur är en insekt, en groda eller en människa. Dessutom har varje bakterie sina egna signaler. På motsvarande sätt kan varje värd svara individuellt - med signaler som underlättar eller försvårar bakteriens närmande. Det är välbekant att vissa individer är mottagligare än andra för infektioner.

Resistenta mot antibiotika
- Dessvärre har bakterier en större genetisk kompetens än vi. Ett exempel är att de kan göra sig resistenta mot antibiotika. Det är också visat att bakterier kan föra över gener till varandra och sålunda förändra sina egenskaper. Inte nog med att de kan bli resistenta, de kan också bli mer sjukdomsframkallande.
Ett kusligt exempel på det senare är den variant av E-coli, E-HEC, som både ger diarré och njursvikt. Staffan Normark berättar att dessa bakterier har extra gener som de tagit upp från andra bakterier. De nya generna styr bland annat bildningen av ett toxin som slår ut njurfunktionen hos värden.
- Vi vet inte om detta är en ny företeelse. Själv tror jag att den här genöverföringen har skett ganska nyligen och att det ständigt pågår en genetisk rörlighet hos bakterier.
En annan dyster utsikt gäller antibiotikaresistens. En av Staffan Normarks medarbetare har data som visar att även om vi slutar använda antibiotika så påverkar det inte resistensen. Bakterierna är fullt kompetenta att överleva med den genen i arvsmassan.
Därför är det viktigt att förhindra att bakterier utvecklar resistens mot antibiotika.

Magsårsbakterien
Under åren 1989-1993 var Staffan Normark professor och chef för mikrobiologiska institutionen vid Washington University i St Louis. Där arbetade han bland annat med magsårsbakterien Helicobacter pylori och upptäckte tillsammans med sina svenska medarbetare att bakterien binder till ett blodgruppsantigen på ytan hos de slembildande cellerna i magsäcken. Det kan förklara varför personer med en viss blodgrupp lättare får magsår än andra.
- Men vi och andra grupper har också tecken på att Helicobacter kan ha en positiv funktion i magsäcken och att den kan skydda mot andra infektioner i mag-tarm-kanalen Många personer bär på bakterien utan att bli sjuka. Helicobacter har i sig en antibakteriell förmåga och kan alltså påverka andra bakterier. Det är ännu ett stöd för våra teorier om att bakteriernas kommunikation med omvärlden är betydelsefull, säger Staffan Normark.
- Man ska inte glömma att jag har haft många duktiga elever som är delaktiga i att Sverige nu är framstående på mikrobiell patogenes som området heter. Forskarna utvecklar nya principer mot infektionssjukdomar och det har också stimulerat en industriell utveckling. Ett alldeles nytt exempel är ett vaccin mot Borrelia som kommer nu och där en av mina elever har lagt grunden, säger Staffan Nordmark.

Dressyr på fritiden
Vad gör pristagaren när han inte avlockar bakterier deras hemliga språk?
- Tidigare ägnade jag mig mycket åt körsång. Men nu är det faktiskt dressyr som tar upp min fritid. Jag tränar regelbundet i en grupp och om jag får säga det själv är vi riktigt duktiga.
Staffan Normark säger att han blev oerhört glad över att tilldelas det stora Fernströmpriset. Det är ett prestigefyllt pris och ger uppmärksamhet åt pristagarens forskningsområde. En poäng är att han 1979 blev den förste mottagaren av Umeås lokala Fernströmpris till yngre lovande forskare. Det stora priset är på 500.000 kronor och överlämnas traditionellt vid en prisceremoni i samband med Forskningens Dag, den 4 november, vid medicinska fakulteten i Lund.










Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1998-10-07