Pressmeddelande från informationsenheten vid Lunds universitet
Göran Frankel, 046-222 94 58,               98-10-23

Goran.Frankel@info.lu.se

Hemoglobinproducerande gen
kan öka grödornas växtkraft

Med hjälp av genteknik har ett forskarteam vid LTH, Lunds Tekniska högskola, lyckats få tobaksplantor att producera höga halter av hemoglobin. Det är samma ämne som ger mänskligt blod dess röda färg och förmågan att ta upp syre. Försöken publicerades i våras i Nature Biotechnology och väckte då stor internationell uppmärksamhet. Nu har lundaforskarna gått vidare och fört in hemoglobingener även i andra grödor - med förhöjd produktivitet och växtkraft som följd.
Växter producerar liksom människor hemoglobin. Men ofta rör det sig om små mängder. Växter som är fattiga på hemoglobin är också mycket känsliga för syrebrist.
- Potatis och majs är exempel på sådana grödor. När det samlas för mycket vatten i jorden blir miljön syrefattig, och fröna har svårt att gro. Det är ett av skälen till att skördarna slår fel under regniga somrar. Därför frågade jag mig vad som skulle hända om man tillförde en gen som förbättrar växtens syreupptagning, berättar gruppens ledare, bitr professorn Leif Bülow vid avdelningen för tillämpad biokemi på Kemicentrum.
Leif Bülow och hans medarbetare utgick från genmaterial från en mikroorganism och överförde detta till arvsmassan hos tobaksplanta - en växt som ofta används i genetisk forskning. Effekten på den transgena tobaksplantan blev dramatisk.
- Jag hade väl förväntat mig någon effekt men blev överraskad av hur mycket den förändrade plantan skiljer sig från en vanlig tobaksplanta, säger Leif Bülow. Skillnaden märktes redan under grodden. Det tar 6-7 dagar innan en vanlig tobaksplanta börjar utveckla hjärtblad. Den transgena plantan gör det på 3-4 dagar. Den växer alltså i detta stadium dubbelt så fort! Sedan avtar takten men den blommar en vecka tidigare än normala tobaksplantor. Dessutom är den 10-20% större och nikotinhalten är dubbelt så hög!
De nya experimenten har bl a gjorts med medicinalväxten Datura (Spikklubba). Ur den utvinns skopolamin, en aktiv substans i åksjuketabletter. När Datura fick hemoglobingener producerade den dubbelt så mycket skopolamin. Samarbeten har också inletts med ett amerikanskt företag om försök på majs och med Tekniska högskolan i Zürich om försök på ris. Ris klarar sig visserligen bra i syrefattiga miljöer; det står ju en lång tid i vatten. Men det finns förhoppningar om att få fram ett transgent ris med bättre rotbildning.
- Det vore naturligtvis fantastiskt om man kunde ta hem en årlig extra skörd av snabbväxande transgent ris i bördiga områden. Men även en ökning av avkastningen på fem procent skulle kunna få betydelse för jordens livsmedelsförsörjning, tror Leif Bülow.
Vad är det som händer i de manipulerade plantornas inre? Leif Bülow och hans medarbetare har funnit att stärkelsen i fröet bryts ner mer effektivt när syretillgången förbättras. Den fullvuxna plantan innehåller mer klorofyll och har förmodligen ökat sin fotosyntes.


Bitr professor Leif Bülow kan nås på tel 046-222 95 94 eller på 13 32 68.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1998-10-23