Pressmeddelande från informationsenheten vid Lunds universitet
ChristerHjort, 046-222 70 08,               981113

Christer.Hjort@info.lu.se

Lunds universitet måste spara 79 miljoner
1.100 studieplatser bort nästa år

För Lunds universitet innebär budgetpropositionen för 1999 stora besparingar och kostnadsökningar. Resurserna minskar med sammanlagt 79 milj kr. Universitetets styrelse har trots detta beslutat att fortsätta utbyggnaden av den grundläggande utbildningen, bl a med nya utbildningsplatser i Helsingborg. Styrelsens budgetbeslut innebär att antalet årsstudieplatser inom humaniora, teologi och samhällsvetenskap nästa år minskas med totalt 1.100, vilket kan medföra att lärare måste sägas upp.
I budgetpropositionen föreslår regeringen kraftiga, generella besparingar. För Lunds universitet uppgår de till 17 mkr för den grundläggande utbildningen och 15 mkr för forskning och forskarutbildning. Det betyder en minskning av anslagen med 1,5 %.

Många minusposter
Universitetsdatanätet SUNETs kapacitet byggs ut kraftigt och universitetet får nu bidra till finansieringen med 13 mkr för 1999.
Lärarhögskolan, ingenjörsutbildningarna i Malmö och Tandvårdshögskolan tillhör
fr o m nästa år inte längre universitetet. Universitetets anslag har räknats om, men drabbats av en nettoförlust på 22 mkr. Regeringen har inte velat kompensera universitetet för detta.
Omställningen av de administrativa datorsystemen inför år 2000 medför kostnader på 37,5 mkr, som fördelas på tre år.
Sammanlagt beräknas direkta besparingar och ökade kostnader till 79 mkr. Det är till stor del förändringar som kommer utan förvarning och som försvårar en rimlig långsiktig planering, konstaterar styrelsen.
De direkta besparingarna och ökade kostnaderna, för vilka universitetet inte fått kompensation, beräknas till minst 300 mkr under de senaste fem åren.

Minskad bredd
Styrelsen konstaterar att de prioriteringar som nu blir nödvändiga på sikt kommer att leda till att universitetets bredd i utbildning och forskning minskar. Mångfalden och de möjligheter den ger till bl a områdesövergripande utbildningar är en stor tillgång, som nu kan bli lidande.
Statsmakternas krav på satsningar inom naturvetenskap och teknik, volymen på områdenas utbildning, "överproduktionen" dvs helårsstudenter och prestationer som inte universitetet får betalt för av statsmakterna samt tidigare gjorda minskningar av platsantalet är faktorer som legat till grund för styrelsens beslut om nedskärningar.
Universitetsstyrelsen anser att såväl nya satsningar som besparingar ska ske mer riktat och inte generellt. De besparingar som gjorts de senare åren har till största delen lagts ut proportionellt. Det är nu inte lämpligt att fortsätta med denna princip.

Besparingarna
Utan att områdena får motsvarande minskning av sina åtaganden när det gäller antalet studenter sänks de ekonomiska ramarna för LTH (- 6 mkr) och det medicinska området (-3 mkr), utöver tidigare beslutad minskning av läkarutbildningen (- 3,7 mkr).
För det samhällsvetenskapliga området minskas antalet helårsstudenter med 650 och 450 för humaniora och teologi . Samtidigt sänks områdenas åtaganden med lika mycket vad gäller antalet studerande. Nybörjarplatserna på juristutbildningen minskas 40 platser och områdets ekonomiska ram med 2 mkr.
För det matematisk-naturvetenskapliga området och det konstnärliga området föreslås inga besparingar.
För forskning och forskarutbildning beslutar styrelsen om en proportionellt lika fördelad sänkning av områdenas ekonomiska ramar. Förändringarna av forskarutbildningen gör dock att resurser för denna bör undantas från områdenas besparingar, anser styrelsen.
En besparing på 3 mkr utöver den generella besparingen på 1,5 % görs på anslagen till universitetets särskilda verksamheter och gemensam service mm.

Omställningar
Besparingarna medför personalminskningar. Stora pensionsavgångar sker under de närmaste åren, vilket delvis kan avhjälpa svårigheterna. Universitetet har ambitionen att tillsammans med de anställdas fackliga organisationer genomföra personalförändringarna så att de inte orimligt drabbar de yngre anställda, som är rekryteringsgrund till de tjänster som blir lediga vid pensionsavgångarna.
Minskningar av grundutbildningen bör enligt styrelsen så långt som möjligt genomföras så att de studenter som är inne i systemet får möjlighet att fullfölja sina studier. Det innebär bl a att en översyn behöver göras av fördelningen av platser mellan olika kvotgrupper, så att en större andel platser avsätts för studerande som antas på akademiska meriter.

Bibehållen kvalitet
- Det är beklagligt att vi tvingas minska verksamheten, säger rektor Boel Flodgren i en kommentar.
- Humaniora, teologi och samhällsvetenskap har fler studenter och helårsprestationer än universitetet får betalt för av statsmakterna. Det är också här som besparingar är möjliga utan kvalitetssänkningar, dvs utan att resurserna per student räknat minskar.
- Den kvantitativa minskningen av antalet studieplatser inom humaniora och samhällsvetenskap ska dock ses mot bakgrunden av den starka expansion som dessa områden genomgått under senare år. Sammanlagt har dessa områden drygt 15.000 årsstudieplatser av universitetets totalt 21.000. I det perspektivet kan den minskade verksamheten ses som marginell.
- Humaniora och samhällsvetenskap är, vill jag understryka, även i fortsättningen starka profilområden inom universitetet och möter också en ökad efterfrågan från våra tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Det betyder en intern omfördelning av resurser som till någon del kompenserar bortfallet av studieplatser.
- Inom de berörda fakulteterna vidtar nu en diskussion om hur snabbt och på vilket sätt nedragningarna ska genomföras.

Skaffa nya intäkter
Boel Flodgren konstaterar att universitetet nu får inrätta sig efter det faktum att statsmakterna inte kan avsätta resurser i nivå med den stora efterfrågan på dess tjänster. Det betyder att universitetet får försöka öka sina intäkter från andra håll.
- Självklart kommer inte vårt universitet att genomgå den här ekluten opåverkat. Sedan 1994 har vi haft årliga besparingskrav, som sammanlagt uppgår till 300 milj kr.
- Universitetet har redan tvingats säga upp lärare och annan personal i en utsträckning som inte tidigare förekommit. Nu måste vi vara beredda på att det blir betydligt fler uppsägningar och här kan särskilda stödinsatser behövas, säger Boel Flodgren.

Överproduktion
Universitetet har under en följd av år haft fler studenter och helårsprestationer än vad universitetet erhåller ersättning för i form av det s k takbeloppet. Vid utgången av 1997 hade universitetet producerat resultat upp till 82 mkr över takbeloppet. Under innevarande år kan överproduktionen beräknas öka med minst ytterligare 40 mkr, till sammanlagt 122 mkr.
Lunds universitet visade ett resultat på -35 mkr i samband med delårsbokslutet den 30 juni 1998 och prognostiserar ett resultat på -10 mkr för 1998. Jämfört med 1997 är detta en resultatförbättring med 17 mkr.

Förstärkningar
Lunds universitet tilldelas 250 nya permanenta platser under 1999 och ytterligare 900 platser till år 2000. Tyngdpunkten i utbyggnaden ska enligt statsmakternas direktiv ligga inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena.
De höga examensmålen står kvar, framför allt vad gäller antalet civilingenjörsexamina.
I budgetpropositionen tilldelas universitetet resurser för ökade lokalkostnader för Biomedicinskt centrum, 9,7 mkr, Astronomi, 4,1 mkr, Skissernas museum, 2,5 mkr samt för Trafikflyghögskolan ytterligare 5 mkr.

Nya satsningar
Trots besparingarna fortsätter styrelsen de nysatsningar som inleddes i år.
Det innebär bl a en ökning av utbildningsplatserna i Helsingborg med 570 platser. I planeringen ingår också en utbildning i turism och en i modern kommunikation vid det sk Scandinavian College of Communication.
Civilingenjörsutbildningarna ökar med 180 platser, miljövetenskapligt program med 30 och det konstnärliga området med 20 platser. LTH får medel för 15 platser i den nya utbildningen i industridesign.
Ökade resurser avsätts för att stimulera internationaliseringen av den grundläggande utbildningen ( 2 mkr). Förstärkta resurser anslås också för universitetsbiblioteket ( 1 mkr till UB Netlab), Beteendevetenskapliga biblioteket, Botaniska trädgården samt till Lunarc, Centrum för tekniska/vetenskapliga beräkningar vid Lunds universitet.
Vidare anvisas resurser till samarbetet inom Öresundsuniversitetet, för projektet Omvärldskommunikation, för fortsatt arbete med den grafiska profilen samt för att inrätta kvinnliga doktorandtjänster.
Styrelsen vill också prioritera en fakultetsövergripande satsning på genomforskning som ett nytt viktigt profilområde. Inom genomforskningen studerar man hur olika gener samverkar med varandra, vilket har stor betydelse för all biologisk och biokemisk forskning.

Prioriteringar
Styrelsen anser att utgångspunkten för prioriteringar bör vara att universitetet tydligt profilerar sig mot de verksamheter där universitetet redan är eller är på väg att bli ledande.
Universitetet avser därför inför framtiden stärka de verksamheter som är de mest framstående genom att prioritera om resurser till förmån för dessa. Arbetet bör planeras och genomföras under en längre tidsperiod, och inledas under den kommande 4-årsperioden. De olika områdena ges i uppdrag att under åren 2000--2002 redovisa förslag till årliga omprioriteringar på minst 2% av de statliga anslagen.
Som utgångspunkt för prioriteringarna gäller att grundläggande utbildning och forskning/forskarutbildning är två lika viktiga verksamheter för universitetet.



Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1998-11-13