Pressmeddelande från informationsenheten vid Lunds universitet
Göran Frankel, 046-222 94 58,               1998-11-24

Goran.Frankel@info.lu.se

Aktiva växter göder sig själva

I decennier har växtekologerna diskuterat varför somliga växter skyr kalkrika jordar medan andra tycks gynnas av dem. Nu har gåtan lösts av forskare vid Lunds universitet. Det visar sig att växter som klarar sig bra i kalkrik jord aktivt påverkar jordkemin med utsöndringar av vissa organiska syror ur sina rötter. Rönen ger växtförädlarna en antydan om hur man ska kunna introducera nya grödor på kalkrik jord.

De nya forskningsresultaten har just presenterats i en doktorsavhandling av Lena Ström vid avdelningen för växtekologi vid Lunds universitet. Hon har undersökt tio växter som skyr kalkrika jordar och tretton växter som gynnas av dem. Bland de förra finns kruståtel och tjärblomster, bland de senare såpört och pimpinell. I ett pilotförsök odlade Lena Ström dessa växter i de jordar där de trivdes. Sedan togs de upp med rötterna och fick stå ett dygn i vatten. När detta vatten senare skakades med kalkrik jord, frigjordes fosfat som är kemiskt bundet till kalken.

- En av de förklaringar som anförts till varför många växter inte trivs på kalkjordar är att de drabbas av brist på järn och fosfor. Det finns gott om järn och fosfor i marken men den är inte tillgänglig för växten. Vad de första försöken i Lund visade var att kalkgynnade växter avger något via sina rötter som gör att dessa viktiga näringsämnen löser sig i vatten och kan tas upp av växten, konstaterar Lena Ström.

Lena Ström gick vidare och kunde efter ett omfattande analysarbete ringa den kritiska faktorn i rotutsöndringen. Det visade sig att växten med hjälp av organiska syror - i huvudsak oxalat och citronsyra - frigör fosfor och järn.

- Jag sysslar med grundforskning, men det här är kunskap som på sikt också kan komma jordbruket till godo, menar Lena Ström. Växtförädlarna kanske kan anpassa valet av grödor på kalkjordar så att man prioriterar växter med kapacitet att utvinna fosfat ur jorden och alltså göda sig själva. Det skulle med tiden kunna leda till minskat behov av konstgödsel. Men särskilt stor betydelse bör resultaten ha för förståelsen av biologisk mångfald och hur vegetationen varierar.

Växter brukar betraktas som sinnebilden för passivitet, men nyare forskning visar att växter aktivt försöker påverka sin miljö för att den ska bli så gynnsam som möjligt. Det är tidigare känt att växter just genom utsöndringar från rotsystemet kan minska giftigheten i aluminium som frigörs i försurad jord. De kan också hämma tillväxten hos konkurrerande grannar, minska humusämnenas storlek i jorden och öka mängden av tillgängliga näringsämnen.


Lena Ström nås på tel 046-222 44 81 eller 046-30 61 69. Hennes doktorsavhandling heter Organic acids in root exudates and soil solutions. Importance to calciole and calcifuge behaviour of plants.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1998-11-25