Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet, 99-04-30
Solveig Ståhl 046-222 70 16
Solveig.Stahl@info.lu.se

Forskarmöte om provrörsbefruktning

Mindre risk för flerbördsgraviditet och större chans till ett fullgånget välskapt barn. Det är ett mål för forskningen kring provrörsbefruktning. På ett internationellt forskarmöte som nyligen hölls på Trolleholm utanför Lund redovisades lovande - men också lite skrämmande - perspektiv.

En av deltagarna var professor Robert Edwards, pionjär inom IVF - in vitro fertilisering, dvs provrörsbefruktning - och känd som vetenskaplig pappa till världens första provrörsbarn. Han och gynekologen Patric Steptoe ställde till med en stor sensation när lilla Louise Brown föddes för nästan 21 år sedan. Sedan dess har uppskattningsvis en halv miljon barn kommit till världen med hjälp av IVF.

- Det stora problemet är flerbördsgraviditeterna, säger Robert Edwards. Vi måste komma tillrätta med dem. Därför måste vi lära känna och bättre förstå det befruktade ägget och vilka krav det har.

Forskarmötet som arrangerades av de båda svenska gynekologiprofessorerna Nils-Otto Sjöberg, Lunds universitet och Lars Hamberger, Göteborgs universitet, ägnades också åt det befruktade äggets första stadier och processen när det fäster i livmodern.

- Vi måste utveckla metoder att identifiera de befruktade ägg som har störst chans att fästa och överleva i livmodern, säger Nils-Otto Sjöberg. Vi måste också försöka att ge det befruktade ägget en miljö som är så lik den naturliga som möjligt. Det gäller att skapa en miljö som liknar den i äggledaren där den naturliga befruktningen äger rum. På mötet kunde en forskare visa hur hon bygger upp en konstgjord livmoderslemhinna.

Ett IVF-försök lyckas i drygt 20 procent, dvs det leder till en normal graviditet och ett fullgånget välskapt barn.

- Visst, den siffran måste vi förbättra. Men man ska kanske tänka på att vid vanlig befruktning är chansen till ett fullgånget barn bara 20 procent, påpekar Robert Edwards. Naturen ratar alltså de flesta befruktade äggen.

Att kvinnans ålder påverkar chansen att lyckas är forskarna överens om Kvinnor söker i regel inte hjälp för barnlöshet förrän de kommit upp i 35-årsåldern
Ju äldre kvinnan är desto större är risken för att hennes ägg har åldersförändringar som kan påverka kvaliteten - äggen åldras ju med kvinnan.

Den amerikanske forskaren David Gardner berättar att IVF-verksamheten i USA nu introducerar en ny och bättre metod att frysa ägg. Redan vid första försöket tas det ut flera ägg som sedan förvaras nerfrusna. Metoden erbjuds också kvinnor som ska
behandlas för en sjukdom och där både sjukdomen och behandlingen kan försämra fertiliteten. David Gardner tror att i framtiden kommer många unga kvinnor att låta ta ut och frysa ett antal ägg. De är inte infertila utan medvetna och planerande kvinnor. Sen kan de vänta med familjebildning tills de gjort karriär - deras ägg är fortfarande unga och friska. En tendens till sådan familjeplanering kan redan skönjas i USA.

- Efterfrågan på IVF ökar. Mellan 1 och 2 procent av de barn som föds i Sverige och andra västländer är resultat av IVF. Men om tillgången skulle matcha efterfrågan så skulle den siffran öka till 6-7 procent, berättar Lars Hamberger.
__________________________________________________________________
Ytterligare information om forskarmötet kan erhållas av professor Nils-Otto Sjöberg, tel 040/33 20 81 eller professor Lars Hamberger, tel 031/342 33 38


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
99-04-30