Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  99-05-11
Solveig Ståhl 046-222 70 16
Solveig.Stahl@info.lu.se

Ny doktorsavhandling:
Stötta de anhöriga, manar forskare
som undersökt självmordsförsök

Efter ett självmordsförsök måste både individen och anhöriga få hjälp och stöd. De anhörigas situation är pressande och många är rädda att deras partner eller släkting ska göra ett nytt försök att ta livet av sig. Med professionell hjälp kan de anhöriga utgöra en viktig resurs i vården. Det visar socionomen Ulla Magne Ingvar, Lund, som i sin doktorsavhandling har studerat vilka sociala faktorer som utmärker självmordsförsökare.

Antalet självmordsförsök i Sverige beräknas varje år till omkring 20.000 och omkring 1.800 personer tar livet av sig. Ett självmordsförsök är den viktigaste enskilda riskfaktorn för att senare begå självmord. Var femte individ som har försökt begå självmord gör under det första året ett nytt självmordförsök. Det visar socionomen Ulla Magne Ingvar i en doktorsavhandling vid Lunds universitet.

Majoriteten av dem som begår självmord hade vid tiden för självmordet en psykisk sjukdom. Hälften av dessa led av en depressionssjukdom, minst en fjärdedel hade alkoholproblem och ca 5 procent hade diagnosen schizofreni. Mellan 30 och 50 procent av dem som begick självmord hade gjort ett eller flera självmordsförsök tidigare.

Ulla Magne Ingvar har bedrivit sin forskning vid psykiatriska kliniken i Lund där det 1986 öppnades en avdelning som är specialiserad på depressionssjukdomar och självmordsprevention. Personer som inkommer akut till universitetssjukhuset i Lund med anledning av ett självmordsförsök blir bedömda av ett konsultationsteam, som består av läkare och kurator från psykiatriska kliniken. Hennes avhandling rör några av de psykosociala faktorer som bör beaktas efter ett självmordsförsök.

Hälften av patienterna som intagits på psykiatrisk klinik efter ett självmordsförsök i en studie uppgav att de hade överkonsumerat alkohol. Tolv procent, de flesta kvinnor hade överkonsumerat lugnande tabletter och bara någon enstaka person rapporterade att de använt narkotika.

I en annan studie konstaterar Ulla Magne Ingvar att hälften av de inlagda patienterna rapporterade att deras far eller mor eller båda hade behandlats för psykisk sjukdom (42 procent) eller gjort självmordsförsök (9 procent). Den vanligaste diagnosen bland fäderna var alkoholism.

I två arbeten har Ulla Magne Ingvar också haft kontakt med patienternas anhöriga.

– Det visar sig att anhöriga tillförde värdefull information angående patienternas problem och tidigare självmordsförsök, säger hon. Patienterna hade själva inte lämnat dessa uppgifter och de var inte heller kända genom sjukhusjournalen. Uppgifterna bekräftades senare av patienten.

De anhöriga var positiva till att de kontaktats. Hälften av dem behövde stöd i form av gemensamma samtal med patienten och ytterligare en del ville ha individuellt stöd.

När patienterna och deras anhöriga följdes upp ett år senare rapporterade anhöriga att drygt 60 procent av patienterna hade psykiska problem. De flesta anhöriga hade varit oroliga för att patienten om igen skulle försöka ta livet av sig och de tyckte situationen var pressande . Många anhöriga hade fortfarande obesvarade frågor om självmordsförsöket och hälften uppgav att de inte kunnat beröra ämnet med patienten. De flesta anhöriga hade inte involverats i patientens vård vilket en del av dem hade önskat. De var också mer kritiska till vården än patienterna själva.

De anhöriga både behövde och önskade professionellt stöd för att förstå och kunna handskas med situationen efter deras partners eller släktings eller väns självmordsförsök.
__________________________________________________________________

Ulla Magne Ingvar träffas på tel 046/17 38 41. Hon disputerar fredagen den 21 maj kl 09.15 i föreläsningssalen på Psykiatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund.

Titeln på hennes avhandling är Persons who attempt suicide– social characteristics, social network and significant others.

Mer information om avhandlingen finns i databasen, se länk nedan.
I denna finns uppgifter om samtliga doktorsavhandlingar vid Lunds universitet sedan 1996.

www.ub.lu.se/dissdb/


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
99-05-11