Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  99-11-01
Solveig Ståhl 046-222 70 16
Solveig.Stahl@info.lu.se

Forskningens Dag 1999 Friskt och sjukt i magen

Magsår, tjocktarmscancer, tarminflammation, bukspottkörtel-inflammation, turistdiarré eller bara allmänt orolig i magen? Forskningens Dag 1999 vid medicinska fakulteten, Lunds universitet, handlar om mag-tarmkanalen och övriga organ i buken. Temat är Friskt och sjukt i magen. Forskare vid fakultetens institutioner i Lund och Malmö presenterar aktuell forskning i föreläsningar och utställningar. Forskningens Dag som vänder sig till allmänheten äger rum tisdagen den 2 nov i Malmö och onsdagen den 3 nov i Lund.


Ansvariga för programmet på Forskningens Dag är Ingemar Ihse, professor i kirurgi i Lund, Bengt Jeppsson, professor i kirurgi i Malmö, Åke Nilsson, professor i medicin, Lund och Stefan Lindgren, univ.lektor, medicin, Malmö.

Temat Friskt och sjukt i magen berör såväl magtarmkanalen, dvs matstrupe, magsäck, tunntarm och tjocktarm som bukspottkörtel, lever och gallvägar.

Magtarmkanalen är ett komplicerat instrument - det ska ta upp näringsämnen och samtidigt upprätthålla en barriär mot omvärlden.
Magtarmkanalen innehåller lika många nervceller som ryggmärgen och är det organ i kroppen som innehåller flest hormonproducerande och immunologiskt aktiva celler.

En fjärdedel har besvär
Stefan Lindgren föreläser om Magsjukdomar i befolkningen. Symtom från magen är en vanlig orsak till läkarbesök. En fjärdedel av befolkningen har problem med magen i sådan grad att det sätter ned livskvaliteten. I de flesta fall går det inte att hitta någon specifik orsak till problemen som då får diagnosen funktionella tarmbesvär. Men ofta krävs ändå ingående undersökningar för att utesluta någon bakomliggande sjukdom. Tumörsjukdomar, refluxsjukdom (dvs återflöde av magsyra till matstrupen, i dagligt tal “sura uppstötningar”), celiaki och tarminflammation är de vanligaste magsjukdomarna.

Svår smärta är det dominerande symtomet vid kronisk pankreatit (inflammation i bukspottkörteln). Ingemar Ihse ger två exempel på metoder som har utvecklats i samverkan mellan experimentell och klinisk forskning i att behandla sådana smärttillstånd. Den ena metoden är att tillföra enzymet trypsin i tablettform, den andra att skära av smärtledande nerver i brösthålan. Båda metoderna har visat sig ge effektiv smärtlindring. Den sistnämnda har också lindrat smärtan hos patienter med cancer i bukspottkörteln.

Tjocktarmscancer
Mef Nilbert, Onkologen i Lund, forskar om tjocktarmscancer och hur de olika formerna utvecklas.Tjocktarmscancer, eller coloncancer, är en av de vanligaste tumörsjukdomarna och drabbar årligen 5000 personer i Sverige. Hälften av individerna i en västerländsk befolkning har vid 70 års ålder utvecklat en eller flera polyper, sk adenom, i tjocktarmen. Hos 10 procent övergår adenomen gradvis i en elakartad cancer som kan sprida sig till flera organ. Att ett godartat adenom utvecklas till en elakartad cancer beror bl a på att det ansamlas genetiska förändringar i cellerna. Det senaste decenniets genetiska forskning har ökat kunskapen om cancerutveckling. Individer med risk för ärftlig tjocktarmscancer bör t ex undersökas regelbundet för att om möjligt förebygga sjukdomen.

Matsmältningskanalens funktioner regleras genom ett komplicerat samspel mellan hormoner och signalsubstanser från olika nerver. Eva Ekblad, Fysiologen i Lund, berättar att all reglering sker med hjälp av sensorer som känner av tillståndet i tarmens innandöme, t ex surhetsgraden i innehållet, fyllnadsgraden och utspänningen av tarmväggen. Informationen utlöser reflexer för att aktivera eller hämma tarmrörelser och utsöndring av olika ämnen.

Farliga och nyttiga bakterier
I mag-tarmkanalen hos en vuxen individ finns ett kilo bakterier eller bakterieprodukter. Här finns både sjukdomsalstrande (patogena) och nyttiga bakterier. Bengt Jeppsson forskar speciellt om de nyttiga bakterierna (laktobaciller, dvs mjölksyrebakterier, och bifidobakterier) som bl a hjälper till att hålla de patogena i schack och att stimulera kroppens immunförsvar. Genom att tillföra Lactobacillus plantarum, som har förmåga att fästa och föröka sig i tarmen, kan man hjälpa kroppen att försvara sig mot patogena bakterier. Försök har visat att sådan ”bakterie-terapi” kan användas på patienter som genomgått strålbehandling, intensivvård eller långvariga antibiotikakurer.

Vid en infektion med en patogen bakterie, t ex salmonella, får patienten en tarminflammation som läker ut när bakterien är borta. En annan typ av tarminflammation är ulcerös colit som oftast startar utan känd orsak och som inte slutar spontant. Sjukdomen är ofta lindrig men kan även bli svår och långvarig. Slemhinnan i nedersta delen av av tjocktarmen blir lättblödande och huvudsymtomet är blodiga diarrér. Det är främst personer mellan 20 och 40 år som drabbas. Sjukdomen kan faktiskt utlösas av rökstopp, säger Åke Nilsson. Vissa smärtstillande medel, t ex av acetylsalicylsyratypen, gör i regel sjukdomen värre. Risken att få ulcerös colit ökar för den som har en förälder med sjukdomen. Svåra fall fordrar kirurgisk behandling men i dag görs lovande försök med nya läkemedel som blockerar bildningen av ”inflammationsämnen”.

Celiaki
Små barn som växer dåligt, har stor buk , sladdrigt hull och ständiga problem med magen kan lida av celiaki, dvs intolerans mot gluten. De har en skada i tunntarmslemhinnan som gör det svårt att ta upp näringsämnen. Skadan framkallas av proteindelen (gluten) i de vanligaste sädesslagen. Intoleransen kvarstår hela livet, säger barnläkaren Irene Axelsson. Men ibland kan symtomen vara diffusa och inte särskilt uttalade. Därför finns det förmodligen många som inte får någon diagnos förrän i vuxen ålder då symtomen blir tydligare. Förutom matsmältningsbesvär kan patienten ha blodbrist, dålig bentäthet, svullnad, hudlöshet och depression. Patienter med celiaki har också ökad risk för andra autoimmuna sjukdomar, t ex diabetes och inflammation i sköldkörteln. I Lund/Malmö görs nu en studie på 2.5-åriga barn för att se om sjukdomen har minskat sedan det infördes nya kostrekommendationener.

Helicobacter och magsår
Synen på magsår har förändrats sedan några forskare i Australien i början på 1980-talet lyckades identifiera bakterien Helicobacter pylori i slemhinnebiopsier från patienter med magsår och sår på tolvfingertarmen. I dag vet man att de flesta magkatarrer orsakas av Helicobacter pylori. Stress, rökning och alkohol betraktas som bidragande orsaker. Men det är bara en liten del av de infekterade som utvecklar en magsårssjukdom, säger Torkel Wadström, professor i medicinsk mikrobiologi i Lund. Helt nyligen har det visats att Helicobacter-arter också kan ge infektion i lever och gallvägar. En intensiv forskning pågår för att påvisa eventuella samband mellan Helicobacter och sjukdomar utanför magsäcken.

I skärmutställningarna på Forskningens Dag redovisas en lång rad andra projekt kring temat. Det är t ex den snabba ökningen av matstrupscancer som orsakas av sk refluxsjukdom, antioxidanter i kosten som skydd mot cancerframkallande ämnen i mag-tarmkanalen, enzymsystem i mjölk som har samma uppgift, bröstmjölksprotein som dödar tumörceller, värmebehandling med laser mot tumörer i levern och olika metoder att behandla sjuklig fetma.

Tid och plats för Forskningens Dag: 2 nov kl 14.00 i Jubileumsaulan på Universitetssjukhuset MAS och den 3 nov kl. 14.00 i lasarettsaulan, Universitetssjukhuset i Lund kl 14.00.



Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
99-11-01