-->
Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  99-12-14
Göran Frankel 046-222 94 58
Goran.Frankel@info.lu.se

Optimal lagerhållning måste
även kunna hantera slumpen

Lagerhållning är en kostsam del av varuhanteringen. I näringslivet görs numera stora ansträngningar för att minska lagerhållningen utan att försämra servicen till kunderna. Det är ingen lätt uppgift eftersom man också måste kunna hantera de slumpmässiga variationer som vanligen karakteriserar kundefterfrågan. En ny doktorsavhandling från LTH visar hur sådana problem kan analyseras med matematisk modellering.

Författare är Johan Marklund vid avdelningen för produktionsekonomi. Han har studerat den komplicerade situation som uppstår när man - som i de flesta företag eller logistikkedjor - har ett lagersystem med flera nivåer, t ex ett centrallager kopplat till flera lokallager.

- Tack vare den nya informationstekniken finns i dag de tekniska förutsättningarna för mer eller mindre total kontroll över var olika artiklar finns i försörjningskedjan, säger Johan Marklund. Men frågan är hur man ska bestämma hur mycket som bör finnas på varje nivå i kedjan för att minimera kostnaderna för lagerhållning och bristsituationer. Det produceras i dag mängder av data som skulle kunna användas för att trimma in en optimal lagerhållning.

Men förutsättningen är att man kan skilja på vad som är relevant och mindre relevant information, och det är där teoretiker som Johan Marklund kan göra insats. Marklund har undersökt lagerstyrningsprinciper både för centraliserade och decentraliserade organisationer. Den springande punkten är det s k säkerhetslagret, bufferten som ska klara oförutsedda fluktuationer i efterfrågan, inte minst under den kritiska fas när en återförsäljare väntar på varor han/hon har beställt. Hur stort ska det vara? Eftersom man vill ha en så effektivt och billig lagerhållning som möjligt är frågan var man ska lägga sig utan att hamna i ett läge där man blir utkonkurrerad av andra som kan leverera snabbare eller billigare. Marklund visar i sina modeller hur man kan hantera den förrädiska slumpen.

Den praktiska tillämpningen är en annan sak. En matematisk modell är generell och det finns alltid speciella förhållanden man måste ta hänsyn till när man tillämpar den på ett faktiskt fall. Om man testar den mot de data som idag finns tillgängliga för forskarna går det dock att skönja vissa fallgropar och felgrepp i lagerhållningen.

- Man måste lära sig att vidga perspektivet, att beakta hela logistikkedjan, och inte stirra sig blind på den del man råkar stå närmast, menar Johan Marklund. Antag t ex att man eftersträvar en hög servicenivå, t ex 98%. Det betyder att vid anmodan måste man kunna leverera till kunden i 98 fall av 100. Det kräver att lokallagren är stora och välförsedda. Samtidigt finns det då ofta en tendens att lokallagren/återförsäljarna ställer samma krav på centrallagret. De teoretiska modeller som finns tillgängliga visar att detta är långt ifrån optimalt.. I många fall skulle man kunna dra ner betydligt på säkerhetslagret centralt och ändå bara behöva öka de lokala säkerhetslagren en aning utan att kundservicen påverkas negativt.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
99-12-14