Pressmeddelande från informationsenheten vid Lunds universitet
Solveig Ståhl, 046-222 70 16,               1999-01-29

Solveig.Stahl@info.lu.se

Ja till Forskning 2000

Lunds universitets styrelse säger enhälligt ja till grundtankarna i utredningen Forskning 2000 - att forskningen behöver mer resurser, att den fria forskningen värnas och att forskarna får större inflytande över användningen av forskningsmedel. Styrelsen anser att utredningen är välgjord och att det är av stort värde att det görs en samlad genomgång av forskningens roll, organisation och finansiering. Det var bara i frågan om en samverkansnämnd som styrelsen inte var överens.


Universitetsstyrelsen instämmer följaktligen i många av de tankar och förslag som dukas upp utredningen. Men på en del punkter är man kritisk eller skeptisk. Utredningens förslag till "fördelningspolitik" - att öka forskningen inom teknik och naturvetenskap genom att omfördela resurser från samhällsvetenskap och humaniora - finner inte nåd hos universitetsstyrelsen Den befarar att det skulle bli utomordentligt svårt att reparera de negativa effekter som skulle uppstå vid de fakulteter som skulle utsättas för ytterligare nedskärningar. Förändringarna som sker i samhället kräver tvärtom mer forskning inom humaniora och samhällsvetenskap.

- I princip tillstyrker vi förslaget om en organisation för forskningsråden med fyra
forskningsråd, skriver universitetsstyrelsen. Man tillägger att det behövs en mer ingående analys av hur en forskning som finansierats av sektorsforskningsorganen ska kunna infogas i den föreslagna organisationen. LTH har i sitt remissvar påpekat att det behövs viss sektorsforskning. Det främjar det strategiska behovet av tillämpningsnära forskning.

Det behövs ingen särskild samverkansnämnd för att syssla med genusforskning och forskningsinformation, står att läsa i förslaget till universitetsstyrelsens yttrande. Men detta bestämda nej till ett återuppståndet FRN ville inte hela styrelsen uttala. Som väntat blev det en intensiv diskussion på den punkten. Bengt Larsen, reserverade sig.

Utredningens förslag om ett fristående forskningsinstitutet som skulle forska om forskning fick också nej. Varken styrelsen eller någon av fakulteterna tilltalades av denna utbyggnad av organisationen.

Inte heller vill LU se fler politiker i forskningsstiftelsernas styrelser - man ser det tvärtom som angeläget att stiftelserna tillförsäkras en starkare forskarrepresentation.

LU delar inte alls utredarnas åsikt att den nuvarande examinationsvolymen räcker för framtida arbetsmarknadsbehov. Inom vissa samhällssektorer, t.ex. industrin och skolan, behövs det tvärtom fler forskarutbildade om den allmänna kompetensen ska kunna höjas. höjning.

Universitetsstyrelsen tycker det är angeläget att forskningen förs ut till tillämpningar, både kommersiella och andra. Inom LU har redan slutits avtal med flera forskare om rätt till patent. Men styrelsen delar den skepsis som t.ex. juridiska fakulteten för fram om möjligheten att träffa generella kollektivavtal som undanröjer lärares enskilda rättigheter.

Däremot är LU överens med utredarna om att externa forskningsfinansiärer ska medverka till att finansiera samtliga kostnader för enskilda projekt. Fakultetsanslagen måste kunna disponeras för den interna verksamheten och inte som idag de facto till stor del användas för att täcka kostnader som uppstår som följd av externt finansierad verksamhet. I full kostnadstäckning ska också ingå ersättning för viss kompetensutveckling.

Avslutningsvis påminner LU-styrelsen om hur viktigt det är för svenska forskare att kunna delta i internationella engagemang och håller följaktligen med utredarna i att den aviserade nedskärningen av resurser för europeiskt forskningssamarbete inom t.ex. CERN inte genomförs.

Styrelseledamöterna Bengt Silverstrand och Peter Egardt deltog inte i beslutet. Båda har suttit med i utredningen för Forskning 2000.



Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1999-01-29