Pressmeddelande från informationsenheten vid Lunds universitet
Solveig Ståhl, 046-222 70 16,               1999-02-26

Solveig.Stahl@info.lu.se

Lundaforskare utreder förutsättningarna för Öresundsregionen
Synliga och osynliga barriärer
- men också stora möjligheter

o Bättre anställningstrygghet i Sverige.
o Högre lön - men också högre skatt i Danmark.
o Längre barnledighet i Sverige - men kortare arbetsvecka i Danmark.
o Gynnsammare skattevillkor för företagare i Sverige
- men danskarna anses duktigare i affärer.
o Svenskar har större problem med danska än vice versa.
Det finns många hinder, både synliga och osynliga, för en framgångsrik integration av svenskt och danskt i Öresundsregionen. Vissa är tydliga och uttrycks i regler och bestämmelser, t ex inom arbetsrätten och skattesystemet. Andra är mer svårgripbara, t.ex. språk, identitet, kultur, fördomar om "andra sidan". Men skillnaderna öppnar också för nya ekonomiska marknader.




En forskargrupp vid Lunds universitet har på uppdrag av Utrikesdepartementet inventerat och analyserat förutsättningarna för en fördjupad integration av Öresundsregionen. Utredningen har letts av Lunds universitets rektor, professor Boel Flodgren, som har engagerat forskare inom ämnena handelsrätt, socialrätt, nationalekonomi, företagsekonomi, etnologi och statsvetenskap. Docent Magnus Jerneck, statsvetenskap, har svarat för den sammanfattande analysen.

- Vi är glada att Utrikesdepartementet gav Lunds universitet det här uppdraget. Ämnet är spännande och angeläget. Med det tvärvetenskapliga arbetssättet har det kommit fram många nya erfarenheter och synpunkter, säger Boel Flodgren.
- Den viktigaste drivkraften för Öresundsregionen är att det finns en gemensam vilja till samarbete och integration.
- I och med att man blir varse de skillnader som finns så går samarbetet lättare och risken för missförstånd mindre.

Statssekreterare Sven-Eric Söder menar att utredningen ger en mycket fyllig och informativ bild både av hinder och möjligheter för det fortsatta integrationsarbetet. Regeringarna kommer att ha stor glädje av de fakta, synpunkter och idéer som kommit fram i utredningen

- Det första steg som nu tas i och med det dansk-svenska samarbetet om att identifiera och avveckla integrationshinder måste och skall följas upp. Men det är viktigt att vi inte fokuserar alltför mycket på skillnader och andra hinder. Det kan ge dem större betydelse än de har i verkligheten.

Fri rörlighet - men stora skillnader i arbetsrätt
Redan 1946 avtalade Danmark och Sverige om gemensam arbetsmarknad och några år senare anslöt de övriga nordiska länderna. I dag har reglerna ersatts av EG-rättens regler om fri rörlighet.

Öresundsregionen har ett befolkningsunderlag på drygt 3,4 miljoner människor. Av dessa är 1,6 miljon arbetstagare. Den största sektorn i regionen är den offentliga som sysselsätter ca 40 procent av arbetstagarna. Men rörligheten över sundet är låg. Det är bara ca 2.000 personer som pendlar över för att arbeta på andra sidan. Värt att notera är att 3/4 av dem pendlar från Sverige till Danmark.

Birgitta Nyström, tf professor i handelsrätt, är specialist på arbetsrätt och hon påpekar att det finns flera grundläggande skillnader mellan dansk och svensk arbetsrätt.

- Man bör uppmärksamma frågan om vilket lands regler som ska tillämpas vid olika gränsöverskridande verksamheter i Öresundsregionen, säger hon.

I Danmark regleras fortfarande arbetsförhållanden i kollektivavtal. Sverige bröt med denna tradition redan på 1970-talet och här täcks nästan hela det arbetsrättsliga området av lagar och lagstiftning.

Till skillnad från Sverige har Danmark inget generellt skydd mot uppsägning från arbetsgivarens sida och inte heller några regler om i vilken turordning de anställda ska sägas upp vid arbetsbrist.

Jobba i Sverige - bo i Danmark
Vem tjänar på att pendla? Den frågan har utretts av Magnus Brokelind, universitetslektor i handelsrätt, och han svarar med många och uttömmande exempel.
Höginkomsttagaren som bor i Danmark och arbetar på den svenska sidan gör den största vinsten. Det är bl.a. en effekt av SINK - d.v.s. bestämmelsen att personer som har sin inkomst i Sverige men bor utomlands bara betalar 25 procent i statlig inkomstskatt. Han slipper betala kommunalskatt överhuvudtaget. En person med en bruttoårslön på 500 tkr har kvar 269 tkr om han bor och arbetar i Sverige - men om han istället bor i Danmark och arbetar i Sverige har han kvar 375 tkr av årslönen.

Skillnaderna kvarstår även sedan man tagit hänsyn till arbetsgivaravgifter. Dessa uppgår i Sverige till 33,03 procent av avgiftsunderlaget. I Danmark är avgifterna endast 0,33 procent av underlaget. En dansk arbetsgivare kan alltså erbjuda högre bruttolöner än kollegan i Sverige. I gengäld är den statliga inkomstskatten inkl. egenavgifter högre för den som bor och arbetar i Danmark.

Utredarna konstaterar att om många höginkomsttagare i Skåne skulle välja att bosätta sig i Danmark och pendla till arbetet i Skåne är det risk att skånska kommuner kan förlora mycket skatteinkomster. I utredningen för man fram tanken på att SINK begränsas till att gälla bara under 6 månader - därefter skulle gängse beskattningsregler gälla.

Magnus Brokelind har också jämfört skattevillkoren för företagare. De är gynnsammare i Sverige. Bolagskatten är lägre och här finns ingen tidsgräns för utnyttjande av underskottsavdrag.

Men den bilden kan ändras genom att den danska regeringen beslutat om åtgärder, som ska göra det mer attraktivt för företag med internationell verksamhet att etablera sig i Danmark.

Karensdag och föräldraledighet
Lotta Westerhäll, professor i juridik vid Handelshögskolan i Göteborg, är expert på socialrätt och hon beskriver de danska och svenska regelverken inom detta område. Här finns många skillnader men inga fundamentala.

Sverige är t.ex. mer generöst ifråga om föräldraledighet. Den betalda föräldra-ledigheten är 450 dagar i Sverige och 182 dagar i Danmark. Danska föräldrar kan dock utnyttja ett system med orlov som ger dem rätt att vara hemma och vårda barn ett år. Ersättningen är 60% av den högsta dagpenningen. Rätten till ledighet för att vårda sjukt eller smittoförande barn är starkt begränsad i Danmark. Å andra sidan har man inga karensdagar där. En annan skillnad är att höginkomsttagare gynnas mer av det svenska än av det danska sjukförsäkringssystemet.

Det finns en hel del skillnader när det gäller regler om sjukpenning och sygedagpenge. Lotta Westerhäll påpekar att svårigheterna att överblicka de sociala trygghetssystemen i de båda länderna är en kraftig gränsbarriär, kanske större än olikheten i regler.

De övriga utredarna anser också att det är svårt att harmonisera regelverken inom t.ex. arbetsrätt, socialrätt, skatterätt.

- Däremot är det både möjligt och önskvärt att samordna informationen från de olika myndigheter och organisationer som handlägger skatte-, socialförsäkrings-, arbetsmarknads- och arbetsrättsfrågor. Det skulle göra det lättare för den enskilde att överblicka följderna av att byta bostad eller arbete över sundet och det skulle ha positiva effekter på rörligheten, är en samstämmig rekommendation.

Stor tillväxtpotential
Lars Söderström, professor i nationalekonomi, konstaterar i sin analys att både Sverige och Danmark har fördelar av en starkare Öresundsregion. Här finns en stor tillväxtpotential. Inom forskning och utveckling hör Köpenhamnsområdet och Malmö/Lund till de ledande regionerna i Europa. Här finns redan stora resurser inom biomedicin/bioteknik och IT/kommunikation.

Men skillnaderna i skattesystem är en barriär.

- Det finns risk att skattemässiga hänsyn kommer att väga alltför tungt både i företagens beslut om lokalisering och investering och i hushållens bostadsval, tror Lars Söderström.

Skillnader mellan danskt och svenskt är också en tillgång. Lars Söderström påpekar att det är skillnaderna mellan Sydsverige och Danmark, bl.a. i priser, produktivitet, kompetens och företagskultur som ger företagen komparativa fördelar och öppnar för nya marknader.

Skapa studentprogram!
Högre utbildning och forskning är en motor för integrationen. Boel Flodgren skriver i sitt bidrag att Öresundsregionen kan leda omvandlingen i Europa till nästa århundrades "learning economy" och bli en modellregion för övriga Europa. Lunds universitet är kanske den svenska sidans starkaste resurs.

- Skapa ett särskilt program för att stimulera studenternas rörlighet inom Öresundsregionen. Studenterna bör ses som föregångare och bärare av framtidens möjligheter och levnadsmönster i regionen, föreslår Boel Flodgren. Genom programmet skulle studenterna få garanterad studieplats, stipendium, ordnad bostad och möjlighet till praktikplats på andra sidan.

- Danskarna behöver mer information om utbudet på den svenska sidan ifråga om kultur, avancerade arbetstillfällen inom multimedia, läkemedel, utbildning och forskning, säger Boel Flodgren. Skåne ska inte bara ses som ett rekreationsområde.

Är danskar bättre affärsmän?
Företagskulturen i Danmark och Sverige har många osynliga olikheter. Både danskar och svenskar är medvetna om hur de uppfattas av "den andra" sidan och detta kan i sin tur förstärka skillnaderna. Svenska företag ser fler hinder än sina danska kollegor i att göra handel med andra sidan. Olikheter i språk och kultur är besvärligt och det är svårt att sätta sig in i reglerna. Danskarna tycker att de "hårda" hindren är värre, t.ex. flaskhalsar i transporterna.

En svensk chef tycker han är duktig när han är mån om att förankra målstyrning hos sina medarbetare och hänvisar gärna till demokratiprocessen i arbetslivet - hans danska kollegor ser det mer som tecken på vilsenhet och handlingsförlamning. Mats Alvesson, professor i företagsekonomi har tillsammans med Kristina Henriksson och Jan-Inge Lind skriver insiktsfullt om kulturella hinder för företag och arbetstagare i Öresundsregionen. Det finns en närhet i det danska näringslivet som saknas i det svenska - kanske en följd av att basen i Danmark är av mer köpmannakultur och småföretagande - mer storindustri i Sverige.
Danska företagare uppfattas som skickligare i affärer och snabbare till beslut - svenska som stela, hederligt naiva.

Språket förbistrar - men mest på den svenska sidan. Mats Alvessons intervjuer pekar i samma riktning som tidigare studier. 31 procent av svenska affärsmän tyckte att danska var ett hinder - men bara 15 procent av danskarna hade problem med svenskan.

- Fokusera inte för mycket på barriärerna. Att lyfta upp dem och skärskåda hinder av alla möjliga slag kan göra dem större än vad de är, varnar Mats Alvesson.

Rivalitet istället för integration?
Regional rivalitet istället för integration? Risken finns att utvecklingen tar en helt annan väg än den önskade. Det påpekar Magnus Jerneck, docent i statsvetenskap, som har granskat politisk makt och beslutsfattande i regionen. Det finns skillnader i politisk kultur mellan de båda länderna. Gränsen mellan politiker och tjänstemän är tydligare på den danska sidan. Andelen politiker är färre och de delegerar mer.

En oöverkomlig barriär är förstås att den ena regionhalvan är ett huvudstadsområde - den andra en perifer del av Sverige. Spänningsfälten finns inte bara mellan danska och svenska intressen - både i Danmark och Sverige kan relationerna mellan regionen och andra delar av nationen bli konfliktfyllda.

Men vad säger vanligt folk om en integrerad region? Magnus Jerneck ser en risk att medborgarnas engagemang förblir svalt - och då hjälper inte politiska planer eller visioner. Och vad göra åt det faktum att Köpenhamn är betydligt attraktivare för skåningar än vad Malmö är för köpenhamnare?

År 2020 - fest och demonstrationer
År 2020 firas 20årsdagen av Öresundsbrons tillkomst med en överdådig fest. Tack vare framsynta politiker på 1990-talet har regionen utvecklats och är nu både globalt uppmärksammad och ekonomiskt välmående. Den har dragit till sig kapital och välutbildade människor från hela världen. Festligheter hålls på Culture Island och Regionkommissionen har bestämt att den 1 juli ska vara en regional helgdag.

Men i Klågerup på andra sidan manar Skåne-Kampen till demonstration mot bron och den regionala politiken. Rika och rotlösa kosmopoliter har köpt upp och renoverar äldre bostäder i Köpenhamn i sådan mängd att mindre välbärgade köpenhamnare har tvingats flytta till Skåne där städerna förslummas. Allemansrätten är bortdribblad och den skånska naturen utnyttjas till golfbanor och privata countryklubbar. Demonstranterna uppmanas bestämt att inte förolämpa icke-skåningar längs marschrouten. Efter demonstrationen väntar skånsk kulturfestival och servering av skånsk mat.

Dessa scenarios målas upp av etnologen Anders Linde-Laursen som har analyserat förutsättningarna för en kulturell region. Det är vanskligt att förutspå framtiden - vem kunde på 1970-talet tro att Berlinmuren skulle ha fallit tjugo år senare? Linde Laursen konstaterar att nationalstaterna Sverige och Danmark med skapandet av Öresundsregionen har kastat sig ut i en oförutsägbar utveckling. Processen är kaotisk och öppen för många spännande nyskapande försök.

__________________________________________________________________
Utredningen kan beställas från Lunds universitet genom följande e-postadress: Eivor.Terne@oresund.lu.se







Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
Webmaster@info.lu.se
1999-03-01