Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2000-02-28
Solveig Ståhl 046-222 70 16
Solveig.Stahl@info.lu.se

Bygget av Öresundsregionen synas i doktorsavhandling

Den första doktorsavhandlingen om Öresundsregionen och Bron läggs nu fram vid Lunds universitet. Etnologen Markus Idvall har i sin bok ”Kartors kraft” undersökt regionen som samhällsvision i Öresundsbrons tid. Visionen har kommit ut från planerarnas skrivbord och konferensprogram och människor har gjorts delaktiga av den.


Markus Idvall började sitt avhandlingsarbete i början av 1990-talet. Han minns att då var intresset för Öresundsregionen inte särskilt stort. Men det har ändrats påtagligt - tack vare brobygget och uppmärksamheten i medierna. Öresundsregionen har blivit allt tydligare, det talas och skrivs allt mer om regionbygget och i allt mer positiva ordalag.
- Begreppet region är i mycket en produkt av vetenskapligt tänkande och organisering. Det är ett 1900-talsfenomen och fokuserat till efterkrigstiden, säger Markus Idvall. Då byggdes välfärdssamhället upp och den tekniska utvecklingen tog fart. Frågor kring planering, tillväxt och allmän välfärd angavs allt oftare som regionala. Redan 1942 hade en utredning rekommenderat att det skulle upprättas regionplaner och att kommuner skulle gå samman i regionplaneförbund för att samordna utbyggnaden av t ex bebyggelse och trafikleder och vattenförsörjning.
Begreppet regionalpolitik dök inte upp förrän 1969 och då i en statlig utredning. Det skulle ersätta lokaliseringspolitiken men få en vidare innebörd. Nu handlade det om att planera både för näringsliv och offentlig verksamhet så att tillväxt och välfärd fördelades rättvist över hela landet. Under 1980- och 1990-talen har både termerna och vad de står för kritiserats och ifrågasatts,
- Men tron på att regioner kan organiseras och styras har knappast försvagats. Ambitionerna är ungefär desamma fast de nu beskrivs i termer som regionala strategier och regionala nätverk, säger Markus Idvall.
Öresundsbron som ska invigas om några månader är nu själva motorn i regionbygget. Men de regionala visionerna är betydligt yngre än broplanerna. Möjligheten att bygga en fast förbindelse över sundet har diskuterats i mer än hundra år. De första ansatserna gjordes redan under 1870- och 80-talen och följdes sedan av nya förslag efter sekelskiftet.
- Men i början handlade det främst om tunnlar för järnväg. Tanken var att länka ihop Skandinavien med det stora kontinentala järnvägsnätet. Från och med 1930-talet var bilismen och biltrafiken dominerande när det lades fram broplaner, berättar Markus Idvall.
På ett möte i danska Ingenjörsföreningens hus i Köpenhamn 1953, med 700 deltagare diskuterades med stor entusiasm ett reviderat förslag från 1936 - nu en bro med fyra körfiler istället för tre. I nästa fas, i slutet av 50-talet, kom man i jet-ålderns tid. En bro skulle främst tjäna som matarbro till en ny internationell storflygplats som skulle byggas på Saltholm. Och nu presenterades storvulna visioner om det framtida stadsbygget kring Öresund. Kärt barn fick många namn - det talades om Öresundsstaden, Sundsbyen, Öresundsstäderna. Men företrädesvis på planerarnivå. De regionala drömmarna hade inte fått fäste bland invånarna.
Men 1959 presenterades i TV och tidningar ett konkret förslag hur bebyggelsen kring sundet skulle kunna se ut år 2000 - Örestad. Bilar rusade fram på luftkuddar en bra bit ovanför markplanet och hela det dagliga livet hade tekniska lösningar av sf-karaktär.
Till skillnad mot det neutrala Öresundsregionen fick termen Örestad snabbt en negativ laddning i stora grupper. Tekniken var verklighetsfrämmande och den sammanbyggda staden väckte ingen entusiasm. Många småföretagare gillade dock namnet eftersom det signalerade framtidstro.

Bromotståndet
Kritiken började ta form. En stor grupp människor protesterade och demonstrerade mot Bron, mot Barsebäck, mot BolmentunnelnÉ
- Broaktivismen sköljde fram i två vågor. Den första kom under 1973 när den svenska och danska regeringarna offentliggjort sitt Öresundspaket. Men folketinget godkände inte uppgörelsen så kritiken planade ut. Den andra vågen började 1984 då P G Gyllenhammar lanserade projektet Scan Link och en Öresundsbro och den kulminerade en bit in på 90-talet då det dansk-svenska regeringsavtalet att bygga bron skrevs under, berättar Markus Idvall.
Bromotståndarna fanns främst i politiska ungdomsorganisationer, etablerade miljörörelser och organisationer som bildats enbart för att bekämpa broplanerna. Kritiken baserades på miljöargument - den ökande bilismen skulle förstöra miljön. Rika tyskar och danskar skulle välla in i Sydsverige och roffa åt sig den bästa marken i de skönaste trakterna.
Kritiken, som också kom från forskare och andra etablerade personer, lyfte upp miljöfrågorna och drev fram en miljöprövning, Det ökande miljöengagemanget i samhället drev på behovet av kollektivtrafik över bron. Järnvägen är alltså aktuell igen, liksom i de första tunnelförslagen på 1880-talet. Men nu är resenärerna i första hand pendlare - ett okänt begrepp för hundra år sen.

Kartor
Kartor är viktiga i regionbyggen - både som planeringsinstrument och symbol. Men kartan över en region skiljer sig mycket från kartan över ett landskap. Skånes gränser är t ex fixa och odiskutabla. Men Öresundsregionens gränser är mera flytande - kartans utseende beror på vem som framställer den och i vems intresse det sker. Östra och norra Skåne och västra delen av Själland är bara med ibland.
- Samtidigt tror jag att det finns förväntningar även i östra Skåne och jag tror att många där vill vara delaktiga av Öresundsregionen, säger Markus Idvall.
Men om han själv som etnolog ska definiera vad som är Öresundsregionen blir det kusterna runt sundet och några mil inåt land. Det är nämligen i huvudsak här som det praktiska förverkligandet av de regionala Öresundsvisionerna försiggår.

--------------------------------------------------
Markus Idvall disputerar fredagen den 3 mars. Han träffas på tel 0418/732 10 (bostaden) eller 046/222 41 93 (Etnologiska institutionen).


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2000-02-28