Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2000-08-31
Petra Francke 046-222 03 16
Petra.Francke@info.lu.se

Nya Studentbarometern:
Kunniga lärare vid Lunds universitet,
men pedagogiskt nytänkande efterlyses

Nästan alla studenter som har deltagit i Lunds universitets nya studentbarometer tycker att de kan rekommendera andra att läsa samtliga eller de flesta kurser de själva läst. Lärarna anses allmänt också vara mycket kunniga inom sina ämnen. Lärarnas respons på studenternas insatser och den pedagogiska förnyelsen av utbildningen får dock sämre betyg.

Detta är andra gången som studenterna vid Lunds universitet får besvara Studentbarometern, en enkät om deras erfarenheter av studier vid universitetet. Förslag till frågor har kommit från studenterna själva, genom studentkårerna. Kårerna har sedan utformat frågeformuläret tillsammans med Utvärderingsenheten. I våras gick Studentbarometern ut till 4 000 studenter, varav 61 procent svarade.

- Att Lund gör dessa studentbarometrar har blivit mycket uppmärksammat nationellt. De är ett trovärdigt instrument för att ta reda på vad studenterna tycker, och resultaten har helt avgörande betydelse för universitetets kvalitetsarbete, säger rektor Boel Flodgren.

Av resultaten att döma är studenterna på det stora hela nöjda med den utbildning de får vid universitetet. På rankinglistan över de större utbildningarna kommer socionomutbildningen och läkarutbildningen på första plats, medan den systemvetenskapliga utbildningen hamnar sist.

Studentbarometern visar att studenterna tycker att de frågor som handlar om lärarna är viktigast. Vad gäller kunnighet får lärare vid alla fakulteter högt betyg av studenterna. Studenterna ger också bilden av att lärarna är intresserade av att undervisa i sitt ämne och är väl förberedda inför undervisningen.

Tveksamheten är dock större när det gäller lärarnas förmåga att förmedla kunskaperna. Många studenter menar också att lärarnas intresse för den enskilde studenten och hur han klarar sina studenter är otillfredsställande. Lärarna får också kritik för sin oförmåga att ge konstruktiv respons.

När det gäller undervisningstimmar anser en majoritet inom alla fakulteter att de har lagom mycket undervisning och lagom mycket tid för självstudier. Inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik är det dock många studenter som anger att de behöver mer undervisning. Behovet av ökade lärarinsatser inom dessa fakulteter är dock inte generellt.

Studentbarometerns frågor om själva lärandet hör till dem där studenter redovisar mest negativa erfarenheter. Behovet av förbättringar finns här kvar sedan den förra barometern. Hit hör bl a de kvardröjande bristerna i träningen av de muntliga kommunikationsfärdigheterna. Många studenter saknar fortfarande konstruktiv respons på sina prestationer. Det gäller också den återkoppling studenterna får i samband med examinationen.

På det övergripande planet menar studenterna att Lunds universitet har ett välorganiserat studentinflytande. Många studenter känner dock ett behov att få bättre inflytande och delaktighet i den egna utbildningen.

Detta är den generella bilden av universitetets utbildning. Inom universitetet bedrivs emellertid en rad försök med förnyelse av pedagogiken i form av exempelvis problembaserat lärande, förbättrad kommunikationsträning, utvidgad återkoppling genom IT-stöd och förstärkt studentinflytande i kursutvecklingen. Dessa insatser får dock inga starka uttryck i studenternas svar, även om vissa positiva avvikelser kan skönjas inom utbildningar som bedriver sådana försök, bl a inom medicinska och matematisk-naturvetenskapliga utbildningar. Slutsatsen blir dock att den pedagogiska förnyelsen har för låg prioritet och svag genomslagskraft i de erfarenheter studenter i stort har av universitetets utbildning.

Studentbarometern konstaterar en kraftig snedrekrytering vad gäller studenter från hem med olika utbildningsbakgrund. Bristerna i förnyelsen av undervisningen skapar särskilda svårigheter för studenter utan familjeförankring i akademiska traditioner. Dessa studenter är mera kritiska till utbildningen än övriga studenter. Mycket tyder på att dessa brister hämmar rekryteringen av studenter från dessa grupper direkt från gymnasieskolan.

- Resultaten visar att vi måste bli bättre på den pedagogiska sidan för att nå ut, inte minst till nya grupper av studenter. Samtidigt är det glädjande att det kommer fram att lärarna har gedigna ämneskunskaper. Det är den viktigaste förutsättningen att bygga vidare på, påpekar Boel Flodgren.

Utvärderingschef Karl-Axel Nilsson håller med om att fokus måste sättas på det pedagogiska utvecklingsarbetet.

- Vi måste dessutom bli bättre på att studenterna ska känna sig delaktiga och ha inflytande över sin utbildning. Det är viktig att de deltar i arbetet med att förbättra kvaliteten. Då de kommer ut i arbetslivet finns en förväntan att högskoleutbildade kunna medverka i och ibland också leda kvalitetsarbetet i företag och förvaltningar.

__________________________________________________
Ytterligare information
Utvärderingschef Karl-Axel Nilsson, tel 046-222 70 39, mobil 070-592 70 39,
e-post Karl-Axel.Nilsson@evaluat.lu.se


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2000-08-31