Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2000-09-01
Göran Frankel 046-222 94 58
Goran.Frankel@info.lu.se

”Färgmärkta” ödlor kan
lösa en ekologisk gåta


Orsakerna till lämmeltåg, getingsomrar, råttinvasioner och andra exempel på explosiv tillväxt av en djurart har diskuterats av ekologerna i decennier. I senaste numret av Nature kastas nytt ljus över sådana fenomen i en artikel av Erik Svensson, zooekolog vid Lunds universitet, och Barry Sinervo och Tosha Comendant vid University of Californa i Santa Cruz. De har genom studier av ödlor kommit en förklaring på spåren.

Alldeles ny är inte denna förklaring, men den har hamnat i skymundan i den livliga vetenskapliga debatten. På 50-talet studerade Dennis Chitty hur gnagare dramatiskt skiftade i antal år från år. Han föreslog att det kunde finnas genetiskt skilda gnagar-varianter, olika former inom en art som interagerade med varandra och då gav upphov till växlingarna. Men Chitty kunde inte finna några belägg för hypotesen hos gnagare; han ansåg att man borde pröva den på andra djur.
Det är precis vad Erik Svensson och hans kollegor har gjort. De har undersökt en liten ödla som är mycket vanlig i Mexiko och västra delarna av Nordamerika. Uta stansburiana väger 7-10 gram och lever i stenpartier i torr präriemiljö.
- Typiskt för dessa ödlor är färgen på strupen som uppvisar stor individuell variation, säger Erik Svensson. Vi upptäckte intressanta genetiska skillnader mellan ödlor som har gul färg och de som har orange färg. De gulfärgade honorna lägger några få stora ägg, medan de orangefärgade lägger fler ägg men av mindre storlek.
- Vanligen brukar man anse att det finns en optimal balans mellan storleken på äggen och deras antal. Det naturliga urvalet tenderar att gynna de individer som uppnår den bästa kompromissen mellan att antingen lägga många små ägg eller några få stora. Men hos våra ödlor lever alltså två ytterligheter sida vid sida, säger Erik Svensson och fortsätter:
- De större äggen som läggs av de gula honorna ger upphov till större ungar. Dessa är mer konkurrenskraftiga vid höga tätheter. De orangefärgades avkomma som lägger många små ägg får fler överlevande ungar vid låga tätheter - då har äggstorleken inte någon större betydelse för ungarnas överlevnad. Vid dessa låga tätheter ökar antalet ödlor snabbt, vilket också innebär att antalet orangefärgade honor ökar. Ett område på ett hektar kan innehålla upp till 850 vuxna ödlor, och under ett år kommer ca 2.600 ungar att födas på samma yta.
- I denna höga täthet växer konkurrensen mellan ödlorna. De gula honorna kommer att gynnas, eftersom det är en fördel att komma från stora ägg när tätheten är hög. Påföljande år har tätheten sjunkit och då gynnas åter igen de orangefärgade honorna. Populationscykeln startar om från början, berättar Erik Svensson.
Naturen har inte alltid varit så vänlig att den försett alla genetiska varianter med en färgetikett, men Erik Svensson tror att man kommer att hitta liknande mekanismer hos andra djur - även om han medger att detta kanske bara är en av flera orsaker till växlingarna.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2000-09-01