Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2000-09-28
Ulrika Oredsson 046-222 70 12
Ulrika.Oredsson@info.lu.se

Idéseminarium kring norra universitetsområdets yttre form

- Under rundvandringen frapperades jag av norra universitetsområdets
oerhörda anonymitet. Som utomstående måste man ha någon slags introduktion
till det här, annars vinglar man bara omkring och söker sig strax till
Lunds centrum igen.

Torbjörn Lenskog, reklamman och lärare vid Beckmans, stod för uttalandet
vid ett idéseminarium nyligen om utformningen av Lunds norra
universitetsområde.

Bakgrunden är ett uppdrag som Akademiska hus och Lunds universitet
gemensamt gett till sex arkitekter, landskapsarkitekter, en reklamman och en arkitektstuderande. Gruppen hade ombetts att fundera över och föreslå åtgärder som kan få norra universitetsområdet att med en tydlig identitet upplevas som en helhet.

De inbjudna "idésprutorna" vandrade under en dag runt på området och diskuterade sådant som karaktär, identitet, gränser och mötesplatser. På kvällen presenterade arkitektgruppen sedan resultatet av sitt arbete vid en paneldebatt på LTHs Kårhus.
- Panelen var överens om att områdets östra del med byggnader ritade av Klas Anshelm på 40-talet hade en stark karaktär, men att det nu gäller att bygga vidare och förbättra utan att fastna i det anshelmska, sa Christer Malmström, arkitekt och lärare vid Chalmers.
- På samma sätt som Lundagård ger karaktär åt Lunds centrum så ger den anshelmska östra delen karaktär åt norra universitetsområdet, fortsatte han, men nu räcker det med röda tegelbyggnader!

Förstärkt centrum
Panelen uppfattade området kring Kårhuset, tryckeriet och UB2 som ett slags centrum, men ansåg samtidigt att detta behövde förstärkas. Idag finns det ingen tydlig ”hållplats” som indikerar för besökaren att han eller hon har kommit fram.

I centret, eller navet som man kallade det, måste det finnas mötesplatser där människor kan samlas då de inte arbetar. Om man räknar med Ideon vistas
i dag 15000 människor i ett område där man inte ens kan köpa en dagstidning! I en del byggnader kan man visserligen köpa en lunchmacka, men ofta känns dessa matställen så interna att en utomstående nog drar sig för att gå in och äta lunch.

Två kilometers torg
Panelen hade också diskuterat miljön kring Sölvegatan som går som en länk
genom hela området. I sin södra del har Sölvegatan karaktären av en stadsgata, men när den närmar sig norr ser den mer ut som en landsväg. Panelen diskuterade allt från att ta bort till att förstärka gatan, men valde slutligen det senare. Christer Malmström föreslog att biltrafiken tas bort och att gatan görs till ett avlångt torg.

I korsningen Sölvegatan-Tornavägen tyckte panelen att det kändes som om universitetet ebbade ut och att det här behövdes någon typ av förstärkning, eventuellt i form av nya byggnader med syfte att överbrygga det hack i området som Tornavägen utgör.

Lunds stadsbyggnadsdirektör Anders Tingvar, som satt i publiken under paneldebatten, saknade i analysen "Lundalänken", den planerade kommunala
transportförbindelsen. Erland Ullstad, stadsarkitekt från Växjö, kontrade med att Lundalänken visst kunde rymmas i de visioner som panelen presenterade, men poängterade hur viktigt det är att inte låta trafiklänkar ta över stadsstrukturen.

I panelen ingick förutom ovan nämnda personer även Tiina Sarap, landskapsarkitekt och områdesansvarig för Konst, Kultur och Kommunikation vid Malmö Högskola, Johan Sundberg arkitekturstuderande, LTH, och Thorbjörn Andersson, landskapsarkitekt, FFNS Stockholm.

Paneldebatten kring norra universitetsområdets identitet och roll i staden
ryms inom ramen för en mer omfattande utvecklingsplan där byggnader,
trafiksystem, parkering, växter, möbler och annan utrustning ses över. Just nu pågår och planeras en mängd nya byggprojekt inom Lunds universitet. Bland dessa kan nämnas Ingvar Kamprads designcentrum vid norra Sölvegatan, Biomedicinskt centrum på lasarettsområdet, institutionen för astronomi vid gamla vattentornet, Kongresscentrum bakom och inklusive Restaurang Valvet, Geo-centrum vid Sölvegatan- Helgonavägen, Språk- och litteraturcentrum på Helgonabacken och Biologicentrum och Genomcentrum på området mellan Sölvegatan och Tornavägen. Inom en fyraårs- period kommer universitetet att investera 1,5-2 miljarder i nybyggnader, ombyggnader och renoveringar.

Ytterligare information ges av universitetets byggnadschef, Lars Lavesson, på telefonnummer 046/222 78 87



Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2000-09-28