Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2000-10-30
Solveig Ståhl 046-222 70 16
Solveig.Stahl@info.lu.se

Manlig fortplantning – glädje och bekymmer

Forskningens Dag vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet, handlar i år om manlig fortplantning. Många forskargrupper vid institutionerna och universitetssjukhusen i Lund och Malmö ligger långt framme inom områden som manlig fertilitet/infertilitet, testikelcancer, prostatacancer och impotens. I nio föreläsningar och sjutton skärmutställningar ska fakultetens aktuella forskning inom området presenteras på Forskningens Dag som äger rum tisdagen den 30 oktober i Malmö, på MAS, och onsdagen den 1 november i Lund i universitetssjukhusets aula. Kl 14-17 båda dagarna.


Docent Aleksander Giwercman forskar om den försämrade fertilitet som har konstaterats bland annat hos danska män. Ett uttryck för detta är att spermiekoncentrationen har blivit lägre. Samtidigt noteras att testikelcancer och andra testikelsjukdomar har ökat. Danmark är det land i världen där testikelcancer är vanligast och samtidigt har undersökningar av sädeskvaliteten hos danska män visat en överraskande låg spermiekoncentration. En misstänkt källa är ämnen i miljön, bl.a. dioxin. Men även i detergenter i rengöringsmedel och plastmjukgörare finns ämnen som kan ha effekt på den manliga fruktsamheten. Aleksander Giwercman leder ett projekt där forskarna undersöker spermiekoncentrationen hos unga män i södra Sverige.

Östersjöfisk, särkilt fet fisk som lax och strömming, har högre halter av dioxiner och PCB än fisk som fångats vid västkusten. Professor Lars Hagmar, yrkes- och miljömedicin i Lund, leder ett projekt där man undersöker eventuella hälsoeffekter hos fiskarfamiljer från ostkusten. Det är konstaterat att yrkesfiskare från ostkusten har 2-3 gånger högre halter av dioxiner och PCB i blodet än yrkesfiskare från västkusten. Nu går man vidare och försöker ta reda på om och hur detta påverkar fertiliteten. Ett tecken är att det tar längre tid för rökande fiskarhustrur från ostkusten att bli gravida och att de har ökad risk att föda lågviktiga barn - jämfört med fiskarhustrur från västkusten. Nästa steg i projektet är att undersöka spermiefunktionen hos yrkesfiskare både från ostkusten och från västkusten. Forskarna är bl.a. intresserade av sambandet mellan dioxinhalterna och PCB-halterna hos den enskilde mannen och hans spermiefunktion. Förhoppningen är att få ett svar på frågan om exponering för dioxiner och PCB från östersjöfisk utgör ett hot mot den manliga fertiliteten.

För att spermien ska kunna nå fram till ägget och befruktningen äga rum måste flera steg fungera utan problem. I sädesvätskan bildas flera proteiner som har olika funktioner i fortplantningen. Ett protein gör sädesvätskan gel-liknande vid ejakulationen och anledningen till detta är ännu inte kartlagd. En liten stund senare är sädesvätskan tunnflytande - förmodligen en förutsättning för att spermierna ska kunna simma mot målet. Forskarna på avdelningen för klinisk kemi i Malmö har kartlagt flera av de proteiner som finns i sädesvätskan. Docent Johan Malm forskar bl. a. om ett skyddande protein som spermierna är utrustade med. Det kan klyvas och den avstyckade delen fungerar då som ett kraftfullt bakteriedödande vapen. Genom att identifiera proteinerna och deras funktioner lär sig forskarna mer om olika orsaker till ofrivillig barnlöshet och kan utveckla fler metoder att hjälpa par i den här situationen.

Varje milliliter sädesvätska innehåller flera miljoner spermier. För att kunna studera dem behövs kraftfulla mikroskop. En av föreläsarna på Forskningens Dag är docent Anders Bjartell som bl.a. berättar om ny teknik som utvecklats vid Rigshospitalet i Köpenhamn och som gör det möjligt att studera enskilda spermiers rörelsemönster och förmåga att förflytta sig. Denna datoriserade spermieanalys finns nu också på Fertilitetslaboratoriet vid MAS.

Behandlingen av testikelcancer är en av de mest dramatiska framgångarna i modern cancersjukvård. Det är en aggressiv cancer och den svåraste formen drabbar oftast yngre män. Sjukdomen har ofta spritt sig utanför testikeln när den upptäcks. Tidigare var diagnosen ofta detsamma som en dödsdom. I dag botas nästan alla. Docent Eva Cavallin-Ståhl, Lund, leder en nordisk studie, SWENTECA, där man har kommit överens om behandlingsrutiner och samlar erfarenheter och utvärderar resultat. Ett syfte har varit att utveckla den effektivaste behandlingsmodellen för varje patient.

Den vanligaste manliga cancersjukdomen är dock prostatacancer. Den ökar kraftigt och är nu uppe i drygt 6.600 nya fall per år. Betydligt fler män drabbas av prostatacancer än kvinnor av bröstcancer. En väsentlig skillnad är dock att förhållandevis fler kvinnor insjuknar i yngre ålder. Ju tidigare en cancertumör hittas desto större är utsikterna till framgångsrik behandling. Eftersom prostatacancer är så pass vanlig diskuteras det om screening vore en lämplig metod för att hitta tidigare prostatacancrar. Professor Per-Anders Abrahamsson påpekar att ett problem är att en stor andel män har cancerceller eller mikroskopiska tumörer i prostata som aldrig utvecklas - eller hinner utvecklas - till elakartade tumörer. Hos varannan man i 50-60-årsåldern och 80 procent av männen i 70-80-årsåldern hittas enstaka cancerceller i prostata. Risken är alltså stor att många män skulle behandlas i onödan med risk för urinläckage och impotens som bieffekter av operation och strålbehandling. En liten del av prostatacancer är ärftlig och därför rekommenderar man män som har benägenhet för prostatacancer i släkten att låta undersöka sig årligen. Vid ensådan undersökning tas också ett sk PSA-prov. PSA, prostata-specifikt antigen, är ett protein som bildas i prostata och förekommer rikligare vid prostatacancer.

Professor Hans Lilja, klinisk kemi, i Malmö har svarat för viktiga upptäckter i forskningen om PSA som markör för prostatacancer. Han varnar för att PSA-prov som screeningmetod skulle fånga in många män med tumörer som aldrig skulle utvecklas till en cancersjukdom. Forskningen har också lett till utveckling av metoder att mäta ett närbesläktat protein, kallikrein 2 (hK2) som i likhet med PSA läcker ut i blodet från prostata vid olika sjukliga tillstånd i organet. Mängden hK2 ökar också i blodet vid cancer som växer genom eller utanför kapselväggen i prostata. Nu prövas nya metoder att mäta både fritt och bundet PSA samt hK2 för att fä en säkrare diagnostik och kunna skilja ofarliga cellförändringar från aggressiv tumörväxt.

Sviktande erektionsförmåga kan vara ett tidigt tecken på kärlsjukdom, t ex högt blodtryck eller åderförkalkning. Det säger professor Karl-Erik Andersson, klinisk farmakologi. Ett viktigt forskningsområde på hans avdelning gäller manlig potens och potensstörningar. För att mannen ska få erektion måste ett komplicerat maskineri av signaler och reaktioner fungera. Nervimpulserna samordnas i hjärnan och ryggmärgen och aktiverar nerver som styr blodflödet till svällkropparna i penis. Kontrollen av blodflödet i penis beror på balansen mellan faktorer som drar samman och faktorer som vidgar artärer och håligheterna i svällkropparna. Den viktigaste vidgande faktorn, och därmed för erektion, är kväveoxid. Den vanligaste orsaken till erektionssvikt är kärlförändringar som försämrar blodflödet till penis och därmed bildas för lite av bl a kväveoxid. Dåligt reglerad diabetes ger ofta problem med potensen liksom sjukdomar som stroke och Alzheimer. Även läkemedel, t ex mot högt blodtryck och depression, har sådana effekter.

Både i folkmedicin och skolmedicin har man i alla tider sökt efter botemedel mot impotens. Läkemedlet Viagra som lanserades 1998 var det första verksamma tablettpreparatet och är i dag det i särklass mest använda läkemedlet vid impotens. Det berättar överläkare Jörgen Oldbring vid urologiska kliniken Malmö-Lund. Men i likhet med många föregångare kan Viagra bara påverka symtomen. Nu pågår forskning om medel som verkar centralt i hjärnan genom att öka den sexuella lusten. De kliniska prövningarna av ett sådant preparat har just avslutats och nu bearbetas resultaten inför en eventuell lansering.




Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2000-10-30