Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2000-11-06
Christer Hjort 046-222 70 08
Christer.Hjort@info.lu.se

Lunds universitet:
Offensivt styrelsebeslut
ska få budgeten i balans

Inom två år kommer Lunds universitet att vara i ekonomisk balans. Det är innebörden av styrelsens budgetbeslut för nästa år och det åtgärdspaket som antogs vid sammanträdet på måndagen.

- Vi går igenom en omstrukturering, där vi under senare år fått hantera besparingar på omkring 300 milj kr. Det har gjort det nödvändigt att se om vårt hus och skärpa verksamheten där det behövs, säger universitetets rektor Boel Flodgren.

- Det är strongt av universitetet att klara av detta. Samtidigt ska understrykas att universitetet står fortsatt starkt med såväl bredd som spets i våra utbildnings- och forskningsmiljöer. Det gäller humaniora såväl som alla övriga områden. Kombinationen av alla ämnen inom ett och samma universitet är en unik tillgång.

- Universitetet ska nu energiskt och systematiskt förstärka den ekonomiska basen genom att öka intäkterna från andra källor än statsbudgeten, säger Boel Flodgren och nämner gåvor och donationer som exempel. Många universitet på andra håll i världen arbetar framgångsrikt med detta.

Många donationer
Under senare år har donationer från stora stiftelser gjort det möjligt för universitetet att uppföra flera byggnader. Egna fonder och stiftelser, som tillkommit genom gåvor och testamenten, uppgår till cirka 2 miljarder kr. Den nuvarande avkastningen på 60 milj kr räknar man med att kunna fördubbla.

Ett annat insatsområde är att få en bättre täckning för indirekta kostnader från externa anslag. Den bristande täckningen uppgår idag till 100-150 milj kr. Den nyligen framlagda forskningspropositionen ökar förutsättningarna för detta.

Styrelsen knyter också förhoppningar till att nästa års grundutbildningsproposition ska innehålla resursförstärkningar, inte minst för de icke-laborativa ämnena.

Når ej till taket
Sedan det nya resurstilldelningssystemet infördes har de samlade prestationerna inom den grundläggande utbildningen i form av helårsstudenter och helårsprestationer genererat intäkter som har varit större än det av statsmakterna fastställda ekonomiska taket. Den samlade överpro-duktionen uppgår till 120 milj kr.

Årets prognos pekar mot att universitetet för första gången inte kommer att nå upp till taket. Beräknat minus är 16 milj kr och nästa år minus 25 och sedan som mest 35 milj kr för att sedan avta.

Universitetet kan ekonomiskt klara att inte nå taket under 2-3 år genom att det finns en tidigare överproduktion, som får utnyttjas upp till 10 procent av grundutbildningsanslagen.

Flera faktorer spelar in när det ekonomiska taket inte längre kan uppnås. En viktig faktor är rekryteringen av studenter till olika utbildningar, vilken är svår att påverka på kort sikt. En utredning som ska se över utbildningsutbudet har tillsatts.

För att komma tillrätta med problemen måste antalet helårsstudenter och/eller helårsprestationer öka inom de olika utbildningsområdena. Detta måste göras inom befintliga ekonomiska ramar.
Styrelsens åtgärdspaket innebär att de olika utbildningsområdena får ökade uppdrag på sammanlagt ca 200 utbildningsplatser utan ekonomisk ersättning. Campus Helsingborg får sitt utbildningsuppdrag ökat med 160 helårsstudenter 2001 och får 6,7 milj kr för utbyggnaden.

Styrelsen beslöt också att se över examinationskraven för civilingenjörer.

Ny planeringsprocess
Styrelsen kommer successivt att förändra den nuvarande planeringsmodellen för att skapa en integrerad process genom hela universitetet och där planering, budget, uppföljning och kvalitetsfrågor knyts samman.

Eftersom universitetet tidigare alltid haft en överproduktion i förhållande till det ekonomiska taket har det inte funnits behov av något incitament för att uppnå utbildningsuppdragen. I den nya situationen behövs ett sådant och styrelsen har nu beslutat bygga in detta i resurstilldelningssystemet. Det ska stimulera de olika utbildningsområdena till att fullgöra sina uppdrag, men utformas så att det inte ska få alltför drastiska konsekvenser.

Vidare ska det - i nuvarande situation med svårigheter att rekrytera tillräckligt antal studenter till vissa utbildningar - bli möjligt att kompensera ett lägre antal studenter med en ökad prestationsnivå. De olika utbildningsområdena kan på så sätt själva avgöra vilka åtgärder som är mest optimala för att uppnå den totala prestationsnivå som universitetsstyrelsen beslutat om.

ICT-satsningar
Lunds universitet gör stora satsningar på informations- och kommunikationsteknik (ICT) i utbildningen. Under rubriken Lärande Lund sammanförs flera enheter som arbetar med ICT-frågor i en samlad organisation med gemensamma lokaler. Det gäller Centrum för informationsteknik i utbildningen (CITU), Universitetspedagogiskt centrum (UPC), Universitetsbibliotekets utvecklingsenhet NetLab samt delar av sekretariatet för fortbildning, vidareutbildning och distansutbildning (FoV). För planering av en ny tvärvetenskaplig ICT-utbildning avsätts 300 tkr.

Förnyelse av forskningen
Styrelsen beslöt att avsätta 5 milj kr och minst lika mycket under de kommande två åren för att strategiskt förnya forskningen vid universitetet.
Medlen ska användas för forskning som inte redan har finansiering, men som man räknar med ska kunna dra till sig finansiering från andra källor. Förnyelse och flervetenskaplig forskning betonas också i direktiven för medlens användning.

Övriga beslut
Området humaniora och teologi får som kompensation för besparingar som styrelsen inte ville acceptera - och i linje med det beslut styrelsen fattade i september - ytterligare 1 milj kr genom omfördelning inom universitetet. Centrum för Danmarksstudier anvisas 1 milj kr och Trafikflyghögskolan 17,9 milj kr.

Styrelsen anvisar medel till det samhällsvetenskapliga området för att öka antalet psykologexamina med 20. Musikhögskolan i Malmö får anslag till 2 nya doktorandtjänster.

Biblioteksverksamheten har utretts och den nya beslutade organisationen ska träda i kraft den 1 januari. Styrelsen beslöt att anvisa 61,9 milj kr för den centralt finansierade verksamheten inom Lunds universitets bibliotek.

Styrelsen beslöt också att göra besparingar på gemensam service och universitetets särskilda verksamheter på sammanlagt 3,3 milj kr. För att finansiera personskadeförsäkring för de studerande avsätts 0,5 milj kr.





Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2000-11-06