< >
Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2000-12-13
Göran Frankel 046-222 94 58
Goran.Frankel@info.lu.se

Känslig accelerator i Lund visar
att patientundersökning är säker

Spårämnen märkta med den radioaktiva kolisotopen kol 14 används i dag för att diagnosticera olika sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. I Sverige görs några tusen sådana undersökningar per år. Spridningen av metoden har bromsats något av att läkare helst inte velat använda den vid undersökningar av yngre patienter och barn. Även om mycket små mängder radioaktivt kol skulle stanna kvar i kroppen kan den totala stråldosen efter många år bli hög. Nu visar studier gjorda i samarbete mellan sjukhusfysiker och nuklearmedicinare på Universitetssjukhuset MAS i Malmö och kärnfysiker vid Fysiska institutionen på Lunds universitet att metoden är riskfri för såväl vuxna som barn.

Totalt görs i landet cirka 150.000 s k nuklearmedicinska undersökningar om året. I merparten följer man ett radioaktivt stårämnes väg genom kroppen med en s k gammakamera.

- Det är vanligt att man använder en radioaktiv isotop av teknetium. Den har en halveringstid på sex timmar. Praktiskt taget all radioaktivitet har försvunnit ur kroppen på ett par dygn. Kol 14 har en halveringstid på 5 730 år. Därför måste man vara säker på att de radioaktiva spårämnena lämnar kroppen. Även om det är mycket små mängder radioaktiv kol kvar i kroppen kan den totala dosen under en livstid bli rätt hög, säger professor Sören Mattsson, sjukhusfysiker vid MAS.

På sjukhuslaboratorierna använder man en detektor som kallas väteskescintillator för att mäta radioaktiviteten i de prov som patienterna lämnar. Utrustningen är dock inte tillräckligt känslig för att mäta de mycket låga nivåer som behövs för att kunna göra en noggrann stråldosberäkning För det krävs en acceleratoranläggning som kan utföra AMS, acceleratormasspektrometri. Det finns bara ett 40-tal sådana anläggningar i hela världen, men bara ett fåtal har hittills använts för medicinsk forskning och sjukvård. En av dem finns på Fysiska institutionen vid Lunds universitet.

En atom på en biljon
- Metoden bygger på att provet bombarderas med en stråle av atomkärnor av cesium. Då uppstår negativt laddade joner av kol 14 som kan accelereras i en s k tandemaccelerator. Efter accelerationen kan man räkna enskilda joner och mäta dem i mycket låga koncentrationer - även om en viss isotop bara uppträder en enda gång bland 1000 biljoner andra atomer kan den upptäckas! försäkrar Ragnar Hellborg, docent i kärnfysik i Lund, och fortsätter:

- AMS är ner till1.000 gånger känsligare än vätskescintillationsmätning. Vi har tillsammans med professor Mattsson tidigare presenterat en studie om kol 14-märkt urea. Genom mätningar av kol 14 i utandningsluften kan man då påvisa om bakterien Heliobacter pylori finns i magsäcken Undersökningen visar att radioaktiviteten i kroppen snabbt försvinner och att stråldosen blir så låg att man utan risk kan undersöka patienter ner till sju års ålder. Nu har vi gjort en ny, ännu inte publicerad studie som visar att man kan undersöka barn ända ner till tre års ålder.

Kol 14 kan användas för att undersöka hur väl en patients ämnesomsättning fungerar. Patienten får inta fett märkt med kol 14. När patienten bryter ner fettet frigörs den radioaktiva isotopen; halten av frigjort kol 14 är ett mått på hur väl ämnesomsättningen fungerare. Man mäter på ett prov från utandningsluften.

Kol 14 kan också användas för att undersöka hur väl en patients ämnesomsättning fungerar. Patienten kan t ex inta fett märkt med kol 14. När patienten bryter ner fettet frigörs kol i form av koldioxid; halten av frigjort kol är ett mått på hur väl ämnesomsättningen fungerar.

- Kol 14-märkta spårämnen används också för att undersöka om bakterier som normalt hör hemma i tarmkanalen har infekterat magsäcken, säger professor Mattson och tillägger:

- Möjligheterna att utnyttja kol 14 i medicinska sammanhang är långtifrån uttömda. Kopplad med AMS skulle metoden kunna bli ett viktigt redskap i utvecklingen av nya läkemedel. Tack vare AMS-teknikens höga känslighet kan det bli möjligt att gå snabbare från djurförsök till kliniska tester än i dag.


Mer information kan ges av docent Ragnar Hellborg, tel 046-222 76 44, e-post Ragnar.Hellberg@nuclear.lu.se, eller av professor Sören Mattsson, tel 040-33 13 74, e-post: Soren.Mattson@rfa.mas.lu.se






Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2000-12-13