Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2001-02-08
Solveig Ståhl 046-222 70 16
Solveig.Stahl@info.lu.se

Lundaprofessor ende från Sverige i ledningen
för nya och globala forskningsprojektet HUPO



Efter HUGO kommer HUPO. Det globala projektet att kartlägga människans alla gener är i princip avslutat och följs nu av ett större och ännu mera utmanande projekt – HUPO. Det handlar om att identifiera alla de proteiner som är produkter av generna. Uppgiften är mycket svår och mycket kostnadskrävande. Bland forskarna i organisationens styrgrupp, HUPO-rådet, kommer en från Sverige. Det är Peter James, nyligen utnämnd som professor i det nya ämnet proteinteknologi vid Lunds tekniska högskola, Lunds universitet.



HUPO står för Human Proteome Organisation som har bildats på initiativ av en grupp internationellt framstående forskare. Både tekniker, naturvetare och medicinare vid universitet och i företag kommer att involveras i det storskaliga forskningsprogrammet.

Med proteom menas det totala antalet proteiner som en cell har bildat och som finns i cellen vid ett visst tillfälle. Ett syfte med HUPO är att skapa ett större medvetande i samhället om ämnet proteomik och om de möjligheter det erbjuder till nya metoder att diagnosticera olika tillstånd, bedöma sjukdoms-förlopp och bota sjukdomar. Initiativtagarna menar att HUPO också gynnar internationellt samarbete inom proteom-forskningen och ökar möjligheterna att både att finansiera forskningen och att utveckla tillämpningar av den.

Proteomik är viktigt eftersom de flesta sjukdomar visar sig först på Óprotein-nivåÓ. Halten av ett protein kan vara för hög eller för låg och detta kan i sin tur få andra mer eller mindre allvarliga effekter. En enskild cell kan innehålla över 100.000 olika proteiner. Om man vet exakt vilken funktion ett protein har och vilka halter som är normala kan den kunskapen användas för att spåra en sjukdom tidigt, för att följa effekterna av en behandling och för att utveckla nya typer av direkt verkande läkemedel.

HUPO-rådet består av 24 forskare - tolv från Europa, åtta från USA och två från vardera Australien och Japan. Både industrin och universitetsvärlden är representerade. En av medlemmarna i rådet har hämtats från Sverige. Det är Peter James som nyligen utsetts till professor i proteinteknologi vid Lunds tekniska högskola, Lunds universitet. Han är född 1961, britt till börden men har gjort sin forskarutbildning vid den kända tekniska högskolan ETH i ZŸrich. I början av 90-talet var han vid Finnigan MAT i San José, en ledande tillverkare av utrustning för mass-spektrometri och forskade där om användning av mass-spektrometri för att lösa biokemiska problem. Sedan
1992 har han varit chef för proteinkemi-laboratoriet vid ETH i ZŸrich. I hans vetenskapliga profil ingår bl.a. teknologiutveckling inom proteomik och signalöverföring i biologiska system.

- Jag tror att HUPO är ett bra forum även för att diskutera hur man kan informera och motivera forskningsfinansiärer och regeringar om behoven och syftet med organisationen. Ett mål är att få dessa organ att samordna sina satsningar för att finansiera stora centra där alla forskare har tillgång till de extremt komplicerade och dyra instrument som krävs för forskningen,
säger Peter James.

- HUPO ska invigas i USA i april och då ska vi diskutera hur arbetet kan fördelas och även hur vi ska integrera forskargrupper och stora kommersiella institutioner som t ex Large Scale Biology och Celera.

- Om vi inte samordnar arbetet kommer proteom-projektet att ta tio gånger så lång tid. Vi kan dra viktiga lärdomar från vad som hände under genom-projektet. Det är bättre att fokusera på storskaliga proteomik-centra än att sprida ut pengar. Genom att industrin involveras från början kommer arbetet att gå betydligt snabbare.

- En avgörande skillnad mellan HUGO och HUPO är att det finns bara ett genom och det är tämligen statiskt. Men varje vävnad i kroppen har sina egna proteinmönster och till skillnad från generna är de dynamiska. De påverkas både av omgivningen, individens ålder och en lång rad andra faktorer. Kartläggningen av proteomet har en komplexitet som är mer än tusen gånger så stor som för genomet.

Sverige har mycket att bidraga med i det här projektet enligt Peter James.

- Den första kommersiella mass-spektrometern utvecklades i Sverige och i dag är mass-spektrometri kärnan i modern proteomik. Och med sitt utmärkta program i nanoteknologi kan Sverige spela en ledande roll i utvecklingen av nya separationstekniker med hög känslighet. En annan styrka finns i de enorma biobanker med medicinska prover som är kopplade till patientjournaler. Kombinationen av patientregister och teknologi är världsunika. Om vi utnyttjar dem på ett klokt sätt kan Sverige placera sig långt fram vid forskningsfronten i sökandet efter markörer som kan påvisa sjukdomar i en tidig fas. Det betyder att tyngdpunkten i medicin kan förskjutas från att behandla sjukdomar till att förebygga dem.

Peter James tycker att Wallenbergstiftelsens initiativ att satsa stort på forskningsprogrammet SWEGENE är exemplariskt . Det bidrog starkt till att han valde att komma till Sverige och professuren vid LTH.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2001-02-08