Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2001-04-09
Ulrika Oredsson 046-222 70 12
Ulrika.Oredsson@info.lu.se

Ny avhandling om hur människan anpassar sig till fara

Varför reagerar vi förnuftigt i vissa hotsituationer, medan andra faror får oss att helt tappa kontrollen?
Om människors anpassning till faror handlar en avhandling i psykologi som snart läggs fram vid Lunds universitet.


- Vi tycks vara genetiskt programmerade att klara av evolutionärt gamla hot, dvs den typ av hot som vi människor upplevde under stadiet som jägare och samlare, säger avhandlingens författare Claes Wallenius. När hotbilden blir mer komplex ökar risken att vi tappar kontrollen över våra reaktioner och gör felbedömningar.

Under mitten av nittiotalet gjorde Claes Wallenius trettio djupintervjuer med befäl och soldater som tjänstgjort i den första svenska Bosnienbataljonen. Resultaten visade att militärerna i allmänhet klarade hotsituationer ganska bra, men att det fanns tillfällen då framför allt befälen tappade all kontroll.
- Befälen berättade själva att de i situationer av extrem stress kunde bli helt oförmögna att fatta beslut eller också började de dela ut en mängd meningslösa order till sina underordnade, berättar Claes Wallenius. Förklaringen ligger i att befälen ska fatta komplexa beslut och att denna förmåga är mer stresskänslig än de inövade krigsmanövrar som soldaterna väntas utföra.

Ett annat vanligt sätt att handskas med en farlig omgivning är att undervärdera faran. Många av de intervjuade soldaterna kände aldrig särskilt mycket rädsla utan snarare spänning och äventyrslystnad.
- Faran förträngdes med argument som Ódet händer inte migÓ, berättar Claes Wallenius.

När soldaterna fick order att skjuta tillbaka mot dem som besköt dem kunde de känna en viss lättnad. Äntligen kunde de ge utlopp för den uppbyggda agressiva spänningen som var ett resultat av tidigare provokationer!
- Det är oerhört viktigt att man är medveten om dessa känslor, fortsätter Claes Wallenius. Särskilt med tanke på FN-soldaternas dubbla roller som soldater och diplomater.

Avhandlingen omfattar även intervjuer med militära observatörer i konfliktområden och med svenskar som befann sig i den japanska staden Kobe under den stora jordbävningen 1995.

Claes Wallenius drar slutsatsen att ett hot utlöser psykologiska processer på olika nivåer i medvetandet. Vissa reaktioner kan man inte styra medan andra helt eller delvis kan kontrolleras.
Han hoppas att resultaten i avhandlingen ska leda till en bättre hantering av stress i farofyllda situationer.
- Idag finns en alltför stor belastning på vissa chefspositioner inom totalförsvaret, säger Claes Wallenius som tycker att det är viktigt att det förs en diskussion i försvarssammanhang om hur man kan avlasta och stötta befäl.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Claes Wallenius disputerar med avhandlingen Human Adaptation to Danger den 20 april, klockan 13.00 på universitetshuset i Lund.
Mer om information om avhandlingen finns att hämta på hemsidan Lund University Dissertation Abstracts med webbadress: www.lub.lu.se/dissdb
Claes Wallenius kan nås på följande telefonnummer:
Arbete 054- 14 98 34
070- 379 86 79
Hem 054- 18 48 49


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2001-04-09