Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2001-08-13
Ulrika Oredsson 046-222 70 12
Ulrika.Oredsson@info.lu.se

Lunds universitet i ekonomisk balans

Efter flera år av underskott i stora delar av sin verksamhet är Lunds universitet nu åter i ekonomisk balans. Universitetet har arbetat hårt på att förbättra sina finanser och när universitetsstyrelsen idag, den 13 augusti, lämnar in sin halvårsrapport till utbildningsdepartementet kan man konstatera en förbättring på 24 miljoner kronor jämfört med förra året. Reellt sett finns nu ett överskott på åtta miljoner kronor, vilket bör ses i relation till den totala årsomslutningen på 4500 miljoner kronor.

- De minskade statsanslagen till grundutbildningen har inneburit tuffa år av ekonomisk åtstramning för universitetet, men institutionernas arbete med att komma i ekonomisk balans är värt all beundran och ger nu resultat, säger rektor för Lunds universitet, Boel Flodgren. Det är både synd om studenterna som får färre lärare, och om de lärare som är kvar och som blir alltmer ansträngda, men vad ska vi göra? I grundutbildningen är vi helt beroende av statsanslagen.

För den grundläggande utbildningen är ekonomin fortsatt ansträngd, men den positiva trenden från förra året fortsätter. LTH, det matematisk-naturvetenskapliga området, det medicinska området, det konstnärliga området och området för humaniora och teologi kan till och med rapportera ett visst överskott.

Beträffande den statligt finansierade forskningen och forskarutbildningen är alla universitetets områden i ekonomisk balans.

- Vad gäller forskningen är det påtagligt hur andelen statsanslag krymper och detta är djupt olyckligt, säger rektor Boel Flodgren. Sedan 1998 har andelen forskning som finansieras via statsbudgeten, det som vi ser som fria forskningsmedel, sjunkit från 50 till 41 procent. Forskningen styrs allt mindre av universiteten själva och allt mer av andra som öronmärker forskningsanslagen utifrån sina önskemål. Det är problematiskt eftersom det blir allt mindre utrymme för den fria grundforskningen, den som alla tycker är så viktig men som ingen vill betala för.

Universitetets inkomstutveckling är i stort sett oförändrad om man jämför med förra året. De fem största externa finansiärerna är fortfarande Vetenskapsrådet, EU-medel, Stiftelsen för strategisk forskning, Statens energimyndighet och Riksbankens jubileumsfond.

Intäkterna av anslag beräknas uppgå till 2567 miljoner kronor, vilket är en ökning med 75 miljoner kronor. Intäkterna av bidrag, huvudsakligen externa forskningsbidrag, beräknas öka med 61 miljoner kronor och uppgå till 1325 miljoner kronor.

Lokalkostnaden ökar med 13 procent och beräknas därmed uppgå till 565 miljoner kronor. Denna ökning är planerad och en konsekvens av den lokalförsörjningsplan som universitetsstyrelsen beslutat om.

Personal- och driftskostnader antas öka med knappt två procent till 2576 miljoner kronor, respektive fyra procent till 980 miljoner kronor. Den låga ökningen av personalkostnaderna kan förklaras med att antalet anställda minskat till följd av de besparingar som gjorts inom framför allt den grundläggande utbildningen. Den marginella ökningen av personalkostnaderna, samtidigt som omslutningen ökar med fyra procent förklarar till stor del den förbättrade ekonomiska situationen.

Prognosen för hela verksamhetsåret tros bli ett underskott på 6 miljoner kronor. För den grundläggande utbildningen förutspås ett mindre underskott än förra året och inom Ekonomihögskolan, det konstnärliga området och området för humaniora och teologi ser man fram emot ett visst överskott.

Den anslagsfinansierade forskningen kommer totalt sett att fortsätta vara i ekonomisk balans. Inom det matematisk-naturvetenskapliga, det samhällsvetenskapliga, det medicinska samt det konstnärliga området förutspås dock ett visst underskott som beror på investeringar i lokaler enligt universitetets lokalförsörjningsplan.

Runt om i landet har framförallt de mindre högskolorna haft problem med att fylla sina utbildningsplatser. Vid Lunds universitet fyller man nästan platserna. Prognosen för i år är 22 380 helårsstudenter, det vill säga endast 630 färre än det mål som regeringen satt upp. Om universitetet dessutom lyckas i sina föresatser att ytterligare öka rekryteringen och genomströmningen av studenter kommer det att innebära att 98 procent av det maximala beloppet för grundutbildningen nås. Universitetet kan emellertid ändå disponera hela det maximala beloppet eftersom man har sparade medel från tidigare år då man antagit fler studenter än vad som angetts i regeringens regleringsbrev.

- På sikt finns det anledning att oroa sig för hur studenterna ska räcka till för alla universitet och högskolor som idag finns i Sverige, säger rektor Boel Flodgren. Lunds universitet klarar sig bra men även här märker vi av ett minskat söktryck, inte minst inom främmande språk, naturvetenskap och vissa av de kortare ingenjörsutbildningarna.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------

För mer information kontakta rektor Boel Flodgren, 046/ 222 70 01, Håkan Linnarson, planeringschef, 046/ 222 70 36 eller Lena Eriksson, controller på planeringsenheten, 046/ 222 05 37


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2001-08-13