Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2001-10-31
Göran Frankel 046-222 94 58
Goran.Frankel@info.lu.se

Nya bekämpningsmetoder
mot skadeinsekter inomhus

Skadeinsekter inomhus är något som drabbar både hushåll och livsmedelsindustrier. I bekämpningen försöker man undvika insektsmedel som är giftiga och mot vilka insekterna också kan utveckla resistens. Därför växer intresset för alternativa metoder. Ibland kan lösningen vara förbluffande enkel. På en svensk chokladfabrik som hade problem med mandelmott visade det sig att vatten var synnerligen effektivt.

Det framgår av en doktorsavhandling som Camilla Ryne vid Ekologiska institutionen på Lunds universitet i dagarna disputerar på. Camilla Ryne har studerat reproduktionen hos tre vanliga inomhusskadegörare: indiskt mjölmott (Plodia interpunctella), kvarnmott (Ephestia kuenhnella) och mandelmott (Ephestia cautella). Det handlar om små fjärilar som har ett mycket aktivt sexliv. Det är dock begränsat till ca tio dagar. När honan är beredd att para sig avger hon ett sexferomon - ett luktämne - från en körtel på bakkroppen. Doften attraherar hannen. Denne kan para sig upp till åtta gånger medan honan parar sig högst två gånger. Varje parningstillfälle ger upphov till 200-300 ägg.

Därför är också besvärligt att hindra en snabb tillväxt av skadeinsekter sedan de väl ockuperat ett skafferi eller en fabrikslokal. Utomhus används numera Óbiologisk krigföringÓ där man skapar obalans eller förvirring bland skadeinsekter genom att sprida ut dessas sexferomon.

- Inomhus används femonom främst i bevakningssyfte för att kunna beräkna var insekterna trivs och hur många insekter det finns så att man får största möjliga verkan när kemiska bekämpningsmedel sätts in. Man sätter ut små fällor preparerade med femonom, säger Camilla Ryne.

- Men det är inte alltid man behöver använda vare sig feromon eller gifter. Mandelmott är till skillnad från kvarnmott mycket beroende av vatten. I en chokladfabrik ställde vi ut hinkar med vatten. Kanterna ovanför vattenytan var försedda med klisterskivor. Mängder av mandelmott - såväl honor som hanar - drogs till vattnet för att dricka men fastnade i stället i klistret. Entusiasmen var stor hos företagets hygienansvarige!

Camilla Ryne har också analyserat den kemiska sammansättningen i det indiska mjölmottets feromon. Hon har upptäckt att det består av fyra komponenter. Det feromon som framställs syntetiskt för att användas i bekämpningen består i dag bara av en till två komponenter. Försök visade att den naturligt förekommande varianten lockade fler hannar. Det tycks alltså finnas utrymme för förbättrade feromonfällor.

I tält av rumsstorlek har Camilla Ryne också undersökt hur motten reagerar när de blir utsatta för extremt höga feromondoser. Då blir hannarna förvirrade och kan inte avgöra var honorna befinner sig. Det blir ingen parning. Det fanns dock en misstanke att hanarna skulle kunna utveckla resistans. En annan farhåga var att honor med ett något avvikande sexferomon kan få en fördel; så småningom kommer de att dominera och det syntetiska feromonet blir mindre effektivt. Camilla Ryne följde sina försöksdjur i tre generationer Men parningen visade inga tecken på att öka och resistens tycks inte uppstå.

Ännu har man dock inte vågat använda höga feromondoser inomhus på samma sätt som man i dag gör utomhus.

Camilla Ryne disputerar fredagen den 2 november. Hennes avhandling heter Pyralid moth reproduktion: Communication, Constraints & Control. Camilla Ryne nås på tel 046-222 01 26, e-post Camilla.Ryne@ekol.lu.se







Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2001-10-31