Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2001-11-07 Ulrika Oredsson 046-222 70 12 Ulrika.Oredsson@info.lu.se

Moderniseringen ledde till större könsskillnader

Tvärtemot vad man skulle kunna tro har moderniseringen i den indiska delstaten Kerala lett till ett mer ojämlikt förhållande mellan män och kvinnor. Historikern och genusvetaren Anna Lindberg vid Lunds universitet visar i en avhandling att industriarbetarna i Kerala totalt sett har fått det bättre, medan jämställdheten samtidigt har försämrats.

Anna Lindbergs intresse för industriarbetarna i Kerala bottnar i det faktum att man där, trots en mycket dålig ekonomi, lyckats få till stånd en positiv social utveckling med hög grad av läskunnighet, god sjukvård och låg spädbarnsdödlighet.
Hur kan en av Indiens fattigaste provinser ha en bättre social utveckling än många andra provinser med betydligt bättre ekonomi?
Jo, det visar sig att Keralas starka fackföreningar spelat en viktig roll när det gäller den ökade sociala välfärden. Men samtidigt har fackföreningarnas intåg i kombination med kapitalismen och de högre kasternas könsideologi, lett till ökade könsklyftor.

Bland Keralas industriarbetare spelar kvinnorna en framträdande roll som familjeförsörjare. Det är dessa lågkastiga kvinnor som Anna Lindberg koncentrerat sig på.
- En stor andel av fabriksarbetarna inom cashewnötindustrin är kvinnor, berättar hon. Kvinnorna är fackligt anslutna, men när fabriken stänger för säsongen går de med fackets goda minne in i illegala fabriker där de arbetar för halv lön.

- I fackliga sammanhang talar man ofta om att det är kvinnors brist på klasskänsla som gör att de strejkar mindre och hellre jobbar svart än männen, säger Anna Lindberg. Men i sin avhandling hävdar hon att kvinnorna i Kerala är oerhört klassmedvetna och att det är det kapitalistiska och patriarkala systemet som hindrar dem att agera fackligt.
- Om inte kvinnorna accepterar de dåliga villkoren kommer fabrikerna att försvinna från Kerala, hävdar hon. Och eftersom kvinnorna är så nära förknippade med barnens välfärd fortsätter de att arbeta illegalt för urusla löner. Mannens radikalism bygger till stor del på att kvinnorna försörjer familjerna - tvärtemot den härskande ideologin som säger att mannen ska vara familjeförsörjare.

Cashewnötindustrin kom till Kerala på 30-talet. På den tiden var förhållandet mellan lågkastiga män och kvinnor relativt jämbördigt. Män och kvinnor arbetade sida vid sida och det hände att de umgicks efter jobbet - något som är helt otänkbart i dag.
- I och med moderniseringen har patriarkatet förstärkts, säger Anna Lindberg. Detta är intressant eftersom det går emot gängse teorier om att utveckling och modernisering leder mot ett mer jämlikt samhälle.

När fackföreningarna började etablera sig i Kerala på 50-talet steg lönerna, men samtidigt skedde en uppdelning mellan könen. Könsmönstret följde en västerländsk och en högkastig modell vilket i sin tur ledde till att förhållandet mellan män och kvinnor blev mindre jämlikt.
Efter fackföreningarnas intåg kom männen att uppfattas som de officiella familjeförsörjarna. Det bidrog till att männen fick de få fasta tjänsterna inom cashewindustrin medan kvinnorna blev ackordavlönade säsongsarbetare.

Anna Lindbergs forskning har inte bara resulterat i en avhandling - den har även mynnat ut i ett nystartat biståndsprojekt. Genom ekonomiskt stöd ska man hjälpa familjer att låta tonårsdöttrarna utbilda sig och därmed förhindra att de sugs upp av cashewnötsindustrin vid 14-15 års ålder, vilket är vanligt idag.
- Utbildning värderas högt i Kerala men de lågkastiga familjerna har ingen studievana, berättar Anna Lindberg. Med hjälp av pengar utifrån kan de både anställa hjälplärare och avvara den extrainkomst som fabriksarbetet ger.


Anna Lindberg kan nås på telefonnummer 0730-45 44 64, 0414- 26276 eller
e-post Anna.Lindberg@hist.lu.se