Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2001-11-22
Ulrika Oredsson 046-222 70 12
Ulrika.Oredsson@info.lu.se

Bryt markmonopolet!

Lunds universitet vill bryta det markmonopol som Akademiska hus har när det gäller nybyggen inom universitetsområdet. Det föreslår universitetet i ett remissvar till Riksdagens revisorer.

Idag äger Akademiska hus all byggbar mark inom campusområdet och det innebär att universitetet måste ha dem som byggherrar.
- Antingen ska det vara en marknad där vi agerar på marknadens villkor eller ska universitetets fastigheter betraktas som ändamålsfastigheter där vi betalar ett självkostnadspris, anser Lars Lavesson, chef för universitetets byggnadsenhet. Idag hävdar Akademiska hus att deras prissättning är baserad på marknaden trots att de i realiteten har en monopolliknande situation.

Lunds universitet har lämnat in ett remissvar angående en rapport som Riksdagsrevisorerna har gjort över förvaltning och hyressättning av statens ändamålsfastigheter. Regeringen föreslog i sin vårproposition att fem särskilt utvalda kulturinstitutioner skulle få kostnadshyra istället för marknadshyra. Riksdagsrevisorerna underkände förslaget och menade att samma kriterier för vilken typ av hyra som ska gälla måste omfatta alla statens fastigheter.

På det stora hela är man vid Lunds universitet nöjd med den reform som genomfördes 1993 som gick ut på att man avskaffade Byggnadsstyrelsen och gav universiteten ansvaret för den egna lokalförsörjningen. Man anser att förändringen har lett till att lokalförsörjningen förbättrats samt att lokalerna utnyttjas bättre och mer kostnadseffektivt.

Det finns dock några grundläggande problem som Lunds universitet vill rätta till. Det största av dessa är äganderätten till marken inom campus.
- Om universitetet ägde eller i alla fall hade beslutsrätten över marken inom campus skulle det underlätta för andra byggherrar att komma med offerter när det är dags att bygga något nytt, säger Lars Lavesson som tror att reell konkurrensutsättning skulle bli det bästa alternativet för universitetet. Men för de sk ändamålsfastigheterna - som inte kan prissättas av marknaden eftersom det inte finns någon marknad för dem(cyklotronhall eller optiskt laboratorium exempelvis), är ändå självkostnadshyror det enda alternativet, tillägger han.

En annan viktig anledning till att universitetet vill ha beslutanderätten över marken är att man tror att det skulle bana vägen för fler donationer. Donationer i form av byggnader är ett viktigt sätt för många utländska universitet när det gäller att få ner hyreskostnaderna. Och så skulle det kunna se ut i Sverige också. Idag är det svårt att få donationer till byggnader eftersom donatorerna vill att pengarna stannar hos universitetet och inte bidrar till att bygga upp en förmögenhet hos aktiebolaget Akademiska hus.

Men som helhet tycker man att Akademiska hus fastighetsförvaltning fungerar bra och man ser ingen fördel med att ta över i egen regi. Man vänder sig dock mot att Akademiska hus och även Statens Fastighetsverk hänvisar till marknadshyror i förhandlingssammanhang.
- Å ena sidan vet vi inte om hyrorna är marknadsmässiga på grund av det markmonopol som Akademiska hus har idag, säger Lars Lavesson. Å andra sidan vet vi inte heller hur hyrorna ligger i förhållande till självkostnadspriset eftersom vi inte har någon insyn i Akademiska hus prissättning.

Lunds universitet ifrågasätter också att dagens hyressättning av universitetsbyggnaderna är baserad på 1993 års ränteläge. Då var bankräntan 12 procent jämfört med dagens 5 procent.
I remissvaret till Riksdagsrevisorerna påpekar man att Akademiska hus vinst inom ett par år kommer att stiga till ”oacceptabla nivåer.”
- Då kan deras trovärdighet kanske ifrågasättas, säger Lars Lavesson och berättar att de kommande vinsterna beror på att man just nu är inne i en ombyggnadsfas och att vinsterna hålls nere till dess att ombyggnadsprojekten har minskat i antal.

För ytterligare information kontakta Lars Lavesson, chef för byggnadsenheten vid Lunds universitet. Tel 046/ 222 78 87, 0708-89 78 87, e-post; Lars.Lavesson@bygg.lu.se
Riksdagsrevisorernas rapport kan inhämtas från Riksdagens hemsida www.riksdagen.se och remissvaret från Lunds universitet finns att läsa på Byggnadsenhetens hemsida www.lu.se/bygg/


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2001-11-22