Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2002-05-28
Göran Frankel 046-222 94 58
Goran.Frankel@info.lu.se

Nederbördsmönstret
variationsrikt i Skåne

Hur fördelar sig nederbörden när det regnar i Skåne och kan man dra några slutsatser om framtida nederbörd på basis av vad man vet om det förflutna? Sådana frågor kan nu besvaras tack vare ny forskning kring en unik mängd av data. I dagarna disputerar Maj-Lena Finnander Linderson på en avhandling som ger oss en försmak av den regniga framtid som väntar.


Maj-Lena Linderson som är knuten till Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys har gjort statistiska bearbetningar av skånska nederbördsdata från perioden 1961 - 1990. Materialet från just Skåne är ovanligt rikt. Det beror främst på en eldsjäls arbete, nämligen naturgeografen och gymnasieläraren Jan Ellesson som byggde upp ett stort nät av väderleksobservatörer i landskapet och som 1995 belönades med ett hedersdoktorat vid LTH för sina insatser. Man kan jämföra med SMHI:s officiella mätningar som utgörs av ett femtiotal observationer per dygn i landskapet. Genom att kombinera SMHI:s nät med Ellessons nätverk kommer man upp i mer än 200 observationer per dygn.
Maj-Lena Linderson har i första hand undersökt förhållandet mellan den storskaliga väderleken och den nederbörd som faller lokalt. Den är knuten till förhärskande vindar och landskapets topografi.
- Den storskaliga luftströmningen bestämmer till stor del hur nederbörden fördelar sig i Skåne. Generellt följer nederbörden topografin, men det faktum att Skåne är omgivet av vatten medför att vindriktningen i hög grad påverkar nederbördsfördelningen vid ett givet tillfälle. Det beror på att luft som blåser in från det närliggande havet är fuktig och därför kan ge ökad nederbörd i kustnära områden, säger Linderson och fortsätter:
- I medeltal skapar detta ganska stora variationer i landskapet med tanke på att höjdskillnaderna i Skåne ändå är relativt små. Under perioden 1961-90 var årsnederbörden nästan dubbelt så stor i norra Skånes inland jämfört med kustnära och låglänta områden. I Örkelljunga föll ca 1000 mm/år jämfört med drygt 500 mm i Falsterbo och vid Bäckaskog vid Ivösjön.
I sin forskning har Linderson också sökt utveckla metoderna för att göra prognoser om framtida nederbörd på basis av tidigare lokala data och de modeller som ställts upp för hur den storskaliga väderleken förändras. Hon har valt att fokusera på perioden 2041 - 2070 när atmosfärens koldioxidhalt antas ha fördubblats - med andra ord en långt framskriden växthuseffekt.
- Med de antaganden och de modeller jag har använt kan man notera att årsnederbörden i Skåne har ökat med tio procent från 1961-90 fram till mitten av 2000-talet, säger Maj-Lena Linderson. Både nederbördsmängden och frekvensen av regniga dagar ökar påtagligt på vintern men minskar på sommaren. Ökningen av nederbördsmängden på vintern är dock mycket större än för frekvensen regniga dagar. Det innebär att vinterns regn troligen blir intensivare. Dessutom kommer den torra vår vi vanligen upplever i Skåne att förskjutas något mot den tidiga sommaren.
Det är inte av något slags ÓkalenderbiteriÓ som driver forskningen kring nederbördsstatistiken..
- Den s k växthuseffekten har aktualiserat behovet av långsiktiga förutsägelser om nederbörden och dess variationer. Nederbörden har ju så stor inverkan på både natur och samhälle. Hur ska vi annars kunna planera satsningar i skogsbruket, byggnationer nära vatten, fördämningar och stora bevattningsanläggningar? frågar Maj-Lena Finnander Linderson.


Maj-Lena Finnander Linderson disputerar fredagen den 31 maj. Hennes avhandling heter The Spatial Distribution of Precipitation in Scania, Southern Sweden. Observations, model simulations and statistical downscaling.
Hon nås på tel 046-222 96 83, e-post: Maj-Lena.Linderson@nateko.lu.se




Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2002-05-28