Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2002-06-14
Britta Collberg 046-222 31 58
Britta.Collberg@info.lu.se

Nyhetsjournalistiken
allt mer lik teatern

Redan i början av 1900-talet kan man hitta embryot till pratminusjournalistiken. Men då var pratminusen ett sätt att markera särskilt viktiga yttranden i långa mötesreferat. Inte förrän på 1960-talet hade det blivit regel för svenska journalister att skriva nyheter på det dialogiska sätt som vi i dag tar för givet.
Men journalistiken förnyas ständigt. På 1990-talet kompletterades det traditionella sättet att skriva nyheter med ett nytt slags nyhetstexter, med mer spänningsladdade artiklar uppbyggda ungefär som klassiska teaterpjäser.






Det här visar Henrik Rahm, nybliven doktor i nordiska språk vid Lunds universitet. Hans avhandling ÓJournalistikens anatomiÓ klarlägger sambanden mellan förändringar i det svenska samhället och journalistiken och tidningstexterna under drygt hundra år.
Analysen utgår från tre dagstidningars bevakning av fem stora strejker: Sundsvallsstrejken 1879, storstrejken 1909, Metallstrejken 1945, gruvstrejken 1969-70 och sjuksköterskestrejken 1995-96.
Henrik Rahm har både undersökt vilka genrer som förekommer i tidningarna, och vilka textmönster som används i den viktigaste genren, nyhetstexten.
- Generellt har journalistiken blivit allt självständigare i förhållande till sina källor från 1879 och framåt, menar Henrik Rahm.
Redan i den partipolitiserande journalistiken 1909 var det självklart för tidningarna att ge bakgrund och använda sig av reportage för att beskriva skeendet, även om tidningens politiska färg avgjorde hur storstrejken skildrades.
När metallarbetarna strejkade 1945 började nya journalistiska ideal synas. Idealen var att referera och låta alla parter komma till tals, men tidningens politiska inriktning märktes i urvalet och i hur strejken uppmärksammades. Man kan 1945 tala om en partipolitiskt refererande journalistik.
Riktigt självklara blev dock de här idealen först på sent 60-tal och i bevakningen av gruvstrejken. 60-talets journalistik framstår alltså som allpartisk i den mening som vi avser i dag.
I bevakningen av sjuksköterskestrejken i mitten av 90-talet har ett nytt slags nyhetstexter fötts : den dramaturgiserande journalistiken, med grepp från teaterns värld.
- Journalisten målade upp en scen där de olika aktörerna fungerade som skådespelare i en pjäs. Spänningen i texten trappades upp, t ex med hjälp av parallellhandlingar. Jag tänker bl a på en artikel i Svenska Dagbladet där man beskriver hur sjukhusdirektören plötsligt drabbas av magsmärtor och hur - parallellt, som om det fanns ett samband - förhandlingarna med sjuksköterskorna går i stå.
SvD-artikeln är dramaturgiskt avancerad, och spännande för läsaren, men inte mindre saklig tack vare olika markeringar från skribentens sida, menar Henrik Rahm.
__________________________________________________________

Henrik Rahm kan nås på arbetstel: 046 - 222 78 47, hemtel: 046 - 15 05 76 eller mobil: 0736 - 78 25 32.



Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2002-06-14