Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2002-07-26
Christer Hjort 046-222 70 08
Christer.Hjort@info.lu.se

Kritik mot Högskoleverket:
Utbildningsresultaten förbises i utvärderingarna

- Högskoleverket har i sina bedömningar av kvaliteten på landets högskoleutbildningar gjort en stor miss. Verket har i de utvärderingar, som hittills gjorts, inte tagit hänsyn till vilka resultat som utbildningar har uppnått. Det säger Karl-Axel Nilsson, utvärderingschef vid Lunds universitet, i en nyutkommen rapport. Han konstaterar att utvärderingarna uppehåller sig vid förutsättningarna för att genomföra utbildningarna dvs. lärarkompetens, ekonomi, organisation, kursinnehåll m.m, medan verket bortser från utbildningsresultatens kvalitet. En utbildning med goda resultat kan således komma att läggas ned om den inte uppfyller verkets normer för vilka förutsättningar som ska finnas på plats.

- Högskoleutbildningarnas kvalitet är en central fråga för landets internationella ställning och vår konkurrenskraft, konstaterar Karl-Axel Nilsson. Sedan ett drygt år har Högskoleverket i uppdrag att under de följande sex åren utvärdera all grund- och forskarutbildning vid svenska universitet och högskolor. Kvalitetsbedömningen ska enligt riksdagsbeslutet omfatta utbildningens förutsättningar, genomförande och resultat.

Till grund för regeringens proposition ligger de utvärderingar, som verket redan tidigare genomfört. Fokus i dessa har legat på lärarna och deras kompetens, kurser och undervisning, samt institutionella frågor. Utöver detta ville regeringen genom propositionen framhäva studentperspektivet.

Karl-Axel Nilsson, utvärderingschef vid Lunds universitet, har granskat och analyserat hur Högskoleverket genomfört sitt uppdrag. Hans studie omfattar de tre första utvärderingarna som Högskoleverket genomfört. De gäller tre mycket olika utbildningar: datavetenskap/datalogi, medie- och kommunikationsvetenskap och latin.

Resultaten förbigås
Granskningen som publicerats i en rapport med titeln ”Om enkelhet och nytta” utgår från de nästan 700 bedömningar som Högskoleverket redovisat och grundat sin utvärdering av de tre utbildningarna på.
Det visar sig att cirka 60% av bedömningarna avser vilka förutsättningar som gäller för utbildningarna i form av lärarnas kompetens, kursernas innehåll, utbildningarnas ekonomi och organisation. Drygt 30% gäller hur utbildningarna genomförs, medan kvaliteten på utbildningsresultaten i stort sett förbigås. Ambitionen att lägga ett tydligare studentperspektiv har inte heller fått något genomslag i dessa första utvärderingar, visar Karl-Axel Nilsson.

Högskoleverket har riktat allvarlig kritik mot kvaliteten hos några av de datavetenskapliga utbildningarna. Vissa latinutbildningar anses så bristfälliga att verket aktualiserat indragning av rätten att utfärda examen i ämnet.
I samtliga dessa fall påtalas brister i de förutsättningar som gäller för utbildningarna i form av lärarkompetens och organisation, medan verket bortser från utbildningsresultatens kvalitet. En utbildning med goda resultat kan således komma att läggas ned om den inte uppfyller verkets normer för vilka förutsättningar som ska finnas på plats.
- Effekten av detta blir givetvis en likriktning av utbildningarna vid olika högskolor i landet, framhåller Karl-Axel Nilsson

Metoder för granskning
I en andra del av Karl-Axel Nilssons rapport ges förslag till hur en utvärdering av utbildningsresultaten kan ske, främst i förhållande till de allmänna målen för högskoleutbildning när det gäller självständigt arbete, kritisk förmåga, och goda kommunikationsfärdigheter.

Högskoleverkets sakkunniga inom kunskapsområdet har en unik funktion för den oberoende bedömningen av kvaliteten i utbildningens ”produktionsresultat”. Deras tid bör därför koncentreras på den uppgiften.
I rapporten föreslås att examensarbeten och motsvarande ”slutprodukter” bedöms med tanke på nivån för godkänt och nivån på topprestationerna. De sakkunniga bör också ta ställning till uppsatsämnenas relevans med hänsyn till ämnets respektive yrkeslivets

Studenterna har en lika unik möjlighet att efter avslutad grundutbildning ge en återkoppling till högskolan om hur utbildningsresultatens kvalitet står sig i mötet med arbetslivets krav. Rapporten pekar på att Statistiska Centralbyråns uppföljningar kan ge viktig information om utbildningarnas kvalitet.

Lärare och studenter har den unika insynen i och erfarenheten av hur målen realiseras under utbildningsförloppet. Rapporten visar hur dessa erfarenheter kan dokumenteras och nyttiggöras för kvalitetsgranskningen.

Dessa tre typer av data har ett gemensamt. De bygger på material som redan existerar och som kan bearbetas och bedömas successivt under sexårsperioden.

Enklare och billigare
- Denna fördelning av arbetsinsatsen förenklar proceduren åtskilligt, anser Karl-Axel Nilsson.
- De sakkunniga kan genomföra sin huvuduppgift vid tidpunkter som passar dem utan dyrbara resekostnader. SCB: s uppföljningar på arbetsmarknaden fördyras visserligen, men leder å andra sidan till att redan existerande undersökningsresurser bättre kan tas tillvara.
- Den största vinsten är kanske att den omfattande tidsinsatsen som kursutvärderingarna redan nu kräver kan rationaliseras, att resultaten blir
tillgängliga för alla intressenter och att de får en tydlig funktion i kvalitetsutvecklingen.

Nyttigare utvärderingar
Om Högskoleverket konstaterar att det finns allvarliga brister i utbildningsresultaten, finns det skäl att genomföra en genomgripande prövning av tillståndet att utfärda examen. Då verket däremot kan konstatera goda resultat för en given utbildning finns det ingen anledning att dra igång en omfattande granskningsprocedur
på ort och ställe, framhålls det i rapporten.
Att utan yttre krav på likriktning kvalitetssäkra förutsättningar och genomförande tillhör högskolans inre arbete, just i syfte att nå bra resultat. Hur denna inre kvalitetssäkring fungerar har verket i uppgift att med stöd av platsbesök vid lärosätena utvärdera vid två tillfällen under sexårsperioden. Dessa platsbesök bör användas i kombinationen med ämnes- och programutvärderingarna så att även de bidrar till ett svensktutvärderingssystem, som kännetecknas av enkelhet och nytta.
___________________________________________________
Rapporten finns tillgänglig på
www.evaluat.lu.se/publ/EN.pdf
För ytterligare information kontakta utvärderingschefen Karl-Axel Nilsson,
070-5927039

www.evaluat.lu.se/publ/EN.pdf


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2002-07-26