Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2002-09-11
Solveig Ståhl 046-222 70 16
Solveig.Stahl@info.lu.se

Metoder att behandla förtvinad näthinna är på väg
Optimism på internationellt forskarmöte i Lund

Genterapi, läkemedel eller transplantation av stamceller eller av hel näthinna? Decennier av intensivt arbete i forskningslaboratorier för att utveckla behandlingar mot sjukdomar i ögats näthinna börjar nu ge resultat. Ett hundratal av världens ledande forskare på området har varit samlade på ett internationellt symposium i Lund för att diskutera aktuella rön


Näthinnan, retina, är den ljuskänsliga hinnan längst bak i ögat och den brukar jämföras med filmen i en kamera. Degeneration i näthinnan innebär att nervcellerna förtvinar vilket leder till att synen försämras och i vissa fall försvinner helt. Idag vet man att näthinnedegeneration är en hel familj av sjukdomar och att de beror på genetiska defekter av olika slag. I Sverige finns ungefär 3000 personer i arbetsför ålder som är allvarligt synskadade på grund av näthinnedegeneration.

Ett alldeles färskt forskningsresultat som presenterades rör uppkomsten av en sällsynt sjukdom som kallas syndrom Usher 3 och som leder till att patienten blir både blind och döv. Professor John Flannery, USA, har i samarbete med finska forskare visat att felet sitter i genen för ett protein som döpts till clarin 1. Detta protein finns i en celltyp i näthinnan som tidigare inte misstänkts vara inblandad i näthinnedegeneration. Fyndet öppnar goda möjligheter att börja utveckla metoder att behandla sjukdomen. Den är betydligt vanligare i Finland än i Sverige.

- Utvecklingen går nu mycket fort. Vi har ännu inga bra metoder att behandla näthinnedegeneration, men de är på väg och de första försöken på människa kommer att göras om några år, säger Berndt Ehinger, ögonprofessor i Lund, där näthinneforskning är en profil sedan många är tillbaka. Stamceller är ett intressant uppslag men vi måste först lära oss att kontrollera deras aktivitet fullständigt. Transplantation av delar av hel näthinna är en annan metod vi arbetar med.

Genterapi kan bli en möjlig behandlingsmetod för människor som fötts blinda till följd av en genetisk defekt i näthinnan. Samma skada finns hos hundrasen Briard och den defekta genen har lokaliserats. Ett femtontal hundar har fått synen tillbaka efter att en frisk gen har förts in i cellerna. De första djuren behandlades för två år sedan och inga komplikationer har tillstött.

- Det är en engångsbehandling och vi bedömer den som helt säker. Inom två-tre år inleds de första behandlingsförsöken på människa. De första patienterna som kommer ifråga är ungdomar i övre tonåren, berättar Gerald Chader som är forskningschef vid stiftelsen Fighting Blindness.

Ett växande problem inom ögonsjukvården är makuladegeneration - mer känd som förtvining av gula fläcken. Den drabbar främst äldre och man räknar med att var femte person över 65 har svårigheter att läsa på grund av denna sjukdom.

- Vi har nu möjligheter att behandla makuladegeneration med läkemedel som gör att förloppet blir långsammare. Det pågår djurförsök med medel som förbättrar synen och de kommer att kunna användas på människa om några år. Problemet är att dessa behandlingar är mycket dyrbara och att de måste upprepas var tredje månad, säger Berndt Ehinger.

Symposiet arrangerades av professor Theo van Veen vid Wallenberg Retinacentrum i Lund med stöd av Foundation Fighting Blindness, USA, och Segerfalks stiftelse. Det har förlagts till Lund för att hedra Berndt Ehinger på hans 65-årsdag


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2002-09-11