Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2002-09-12
Petra Francke 046-222 03 16
Petra.Francke@info.lu.se

Tavelglas i våra hem – ny metod att mäta radon i bostäder?

Radon tros vara en starkt bidragande orsak till lungcancer bland icke-rökare. Detta radioaktiva ämne är en gas som härstammar från berggrunden och avges från vissa byggnadsmaterial. Det är dock svårt att dra slutsatser om kopplingen mellan radonexponering och utveckling av lungcancer eftersom det nästan tar ett halvt liv att utveckla sjukdomen.
Strålskyddsfysikern Christer Samuelsson har nu tagit fram en ny metod som ger möjlighet att mäta radonkoncentrationer i bostäder tiotals år tillbaka i tiden. Den nya metoden har undersökts av Birgitta Roos som lägger fram resultaten i sin doktorsavhandling vid Lunds universitet i dagarna.

När radon genomgår radioaktivt sönderfall bildas nya radioaktiva atomer som kan fastna på väggar och andra ytor, och vid ett sönderfall kan radioaktiva atomer bli skjutna in i ytskiktet av bl.a. glas, som speglar, vitrinskåp och tavelglas. Genom att mäta den extremt svaga radioaktiviteten i dessa glasytor kan man bestämma radonhalten i bostaden eller på arbetsplatsen där dessa var placerade. Detta kan användas för att uppskatta den exponering personen som bor där har utsatts för.

Metoden är enkel och kräver inga nämnvärda insatser från allmänheten och är därför lämplig att använda i stor skala. Glasmätningar genomförs redan nu i länder som USA, Finland och Tyskland. Att etablera metoden som en vetenskapligt pålitlig mätmetod har krävt tvärvetenskapliga kunskaper. Detta är anledningen till att avhandlingsarbetet har handletts av tre handledare. Docent Christer Samuelsson har bidragit med expertis i miljöradiofysik. Professor Mats Bohgard har svarat för kunskaper om små partiklars (t.ex. damm) beteenden i omgivningsluften. Den tredje handledaren, Professor Harry J. Whitlow, svarar för kunskaper i hur atomer rör sig i ytskiktet av glas. För att belysa detta har man utnyttjat en teknik som används i forskning inom nanoteknologi och kärnfysik.

Kartläggningen visar ett antal faktorer som kan ha avgörande inflytande på resultaten och bör undersökas närmare. Bl.a. påverkar matos, stearinljusbelysning och inomhusklimatet i allmänhet hur väl metoden fungerar. En annan faktor är hur de radioaktiva atomerna blir kvarhållna i glasytan. Denna fråga ligger bl a till grund för undersökningar som en grupp fysikforskare vid Malmö högskola ska genomföra.

-------------------------
Birgitta Roos disputerar fredagen den 13 september 2002 kl 10.15 i Onkologens föreläsningssal på Universitetssjukhuset i Lund. Tel. 046- 173122. E-post Birgitta.Roos@radfys.lu.se,
Christer.Samuelsson Tel: 046-173121 E-post: Christer.Samuelsson@radfys.lu.se
Harry J.Whitlow. Tel: 046- 222 7630 E-post: Harry_J.Whitlow@nuclear.lu.se


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2002-09-12