Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2002-10-11
Göran Frankel 046-222 94 58
Goran.Frankel@info.lu.se

Unik månad för kvartärgeologer i Lund

Ett unikt hattrick presenteras under oktober på kvartärgeologiska avdelningen vid Lunds universitet. Det är Anna Broström, Gert Pettersson och Helena Alexanderson som alla disputerar under samma månad – en koncentration av avhandlingar som inte hänt tidigare på avdelningen. Avhandlingarnas fokus ligger på inlandsisar och kartläggning av historiska landskap.

Genom undersökningar av geologiska avlagringar skapas en bild av inlandsisarnas utseende och beteende, under den senaste istiden, Dessa undersökningar har skett i områden i Polen, Sibirien och på Grönland. En granskning av fossila pollen kan bilda en uppfattning om det kulturhistoriska landskapets utseende i södra Sverige.

- Tidigare har man kunnat se att landskapet har förändrats från ett mer beskogat till ett mer öppet landskap i trädpollen kontra gräspollen. Men hittills har man inte kunnat säga hur stora förändringarna varit, säger Anna Broström, som med sin avhandling ger ett bidrag till den metodik som gör det möjligt att med hjälp av fossila pollen rekonstruera historiska och förhistoriska landskap kvantitativt. Moderna pollenprover i sjösediment och mosstussar jämfördes med omkringliggande vegetation tolkat från bland annat flygfoton. Ett datorsimuleringsprogram användes för att bättre förstå sambandet mellan deponerade pollen och omkringliggande vegetation. Det ska till slut leda till ett slags facit som sedan kan användas på fossila pollen för att ge en mer detaljerad bild av det forna landskapet och hur stora förändringar som ägt rum.

- Mina resultat visar att man skulle kunna kvantifiera vegetationsförändringar i ett område med radien 800-100 meter runt en liten sjö, säger Anna Broström. Dessutom har vi uppskattat hur mycket pollen 25 växtarter producerar relativt varandra, vilket har betydelse för hur väl arten är representerade i pollenproverna.
Genom att kunna kartlägga hur stora vegetationsförändringarna varit kan forskarna få ett långtidsperspektiv på ekologiska processer. Arkeologer kan se hur landområdena kring utgrävningar har sett ut. Inom klimatforskningen är landytans utseende av intresse eftersom den har visat sig ha avgörande betydelse för värmeutbytet mellan jordytan och atmosfären.

Landformer och geologiska avlagringar berättar hur inlandsisarna rörde sig och såg ut under den senaste istiden (Weichsel- istiden för ca 115000-10 000 år sedan). Gert Pettersson har i sin forskning granskat isens utbredning och rörelse i området kring floden Notec i nordöstra Polen. Avlagringarnas bergartsammansättning, deformationsstrukturer, partikelorientering, sedimentstrukturer, räfflade block och stenar är några av de komponenter som undersöktes på sammanlagt 12 platser.

Resultatet visar att det varit två isframstötar i området och att isen hade ett annat spridningsmönster än vad man tidigare trott.
- Mina resultat visar att den senaste isen var väldigt känslig för landskapets topografi. I Notecområdet innebar det att isen rörde sig från öst till väst och inte från norr till söder. Resultaten ger även ger en bättre förståelse för händelseutvecklingen under den senaste isavsmältningen, säger Gert Pettersson.

Helena Alexanderson har undersökt norra Tajmyrisrandlinjen på Tajmyrhalvön i arktiska Sibirien och Ugleelvdalen på Jameson Land, Östgrönland. Hennes undersökningar tyder på att istäckena över Karahavet och Grönland beter sig på olika sätt under en istidscykel. Karahavsisen förändrades mycket i storlek och försvann helt under värmeperioder. Grönlandsisen är däremot förhållandevis stabil. Den finns kvar under värmeperioderna och reagerar främst på förändringar i klimatet genom att glaciärerna i fjordarna utvidgar sig eller drar sig tillbaka.
- För ungefär 20 000 år sedan när isen var som störst här i Skandinavien, var den som minst i Sibirien, säger Helena Alexanderson. Tidigare har många forskare trott att isutbredningen i Sibirien var mycket större.

Vad som händer i Arktis har stor påverkan på det globala klimatet. Under kvartärtiden har stora isar flera gånger täckt Skandinavien, Ryssland, Sibirien, Nordamerika och täcker fortfarande stora delar av Grönland. Genom undersökningar av isarnas spår kan man få reda på var och när istäckena fanns och hur de fungerade.
- Klimatmodellerare har tidigare använt sig av den gamla kartan, med en större is i Sibirien, säger Helena Alexanderson. Mitt resultat är en del i kartläggningen av hur Sibirien såg ut under istiden.



Anna Broström disputerar den 11 oktober på avhandlingen: Estimating source area of pollen and pollen productivity in the cultural landscapes of southern Sweden - developing a palynological tool for quantifying past plant cover. För mer information kontakta Anna Broström på telefon 046-222 39 45 eller Anna.Brostrom@geol.lu.se

Gert Pettersson disputerar den 18 oktober på avhandlingen: Weichselian glaciations in the middle Notec River region, northwest Poland. För mer information kontakta Gert Pettersson på telefon 046-222 78 81 eller Gert.Pettersson@geol.lu.se

Helena Alexanderson disputerar den 25 oktober på avhandlingen: Glacial geology and palaeo-ice dynamics of two ice-sheet margins, Taymyr Peninsula, Siberia and Jameson Land, East Greenland. För mer information kontakta Helena Alexanderson på telefon 046- 222 78 81 eller Helena.Alexanderson@geol.lu.se




Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2002-10-11