Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2002-10-21
Jimmie Kristensson 046-222 94 58
jimmie.kristensson@info.lu.se

Nattfjärilar kan bekämpas
med kärleksdofter och varningsljud

Doften av en hona gör att nattfjärilshanar struntar i hotet från jagande fladdermöss. Det är ett av de forskningsresultat som presenteras av Glenn Svensson på Avdelningen för kemisk ekologi/ekotoxikologi på Ekologiska institutionen vid Lunds universitet i en avhandling den 25 oktober.

Larverna hos många fjärilsarter orsakar stora skador, bland annat på jordbruksgrödor. Traditionella bekämpningsmedel har på senare år fungerat sämre eftersom insekterna utvecklat resistens mot dem. Samtidigt ökar allmänhetens krav på giftfria produkter och renare miljö. Glenn Svensson har studerat hur skadegörande nattfjärilar kan bekämpas med miljövänliga metoder där djurens egna sinnessystem manipuleras. Hans forskning fokuserar på hur feromoner (doftsignaler) och fladdermusljud kan användas för att störa parningsbeteendet hos två arter av nattfjärilar: sädesbroddflyet som är en skadegörare på jordbruksgrödor och indiska mjölmottet som är en inomhusskadegörare på lagrade livsmedel.

Nattfjärilar kommunicerar ofta med artspecifika doftsignaler vid parning. Honan avger doften i enstaka miljarddels gram för att locka till sig hanar. Feromoner kan användas vid bekämpning av fjärilar genom att sexualdoften sprids ut i mycket höga koncentrationer. Honornas signaler dränks då i det kemiska bruset vilket försvårar hanarnas sökande. I sina underökningar fann Glenn Svensson att parningsfrekvensen bland indiska mjölmott sjönk med 93 procent när de utsattes för feromonbekämpning. Risken att arten skulle utveckla resistens mot metoden verkar låg.

Att leta efter lockande honor är inte riskfritt för en nattfjärilshane. Fladdermöss jagar med hjälp av ekolod och har ofta fjärilar som huvudföda. Som ett försvar har många nattfjärilar utvecklat öron för att uppfatta fladdermusljud och fly undan faran. Glenn Svensson undersökte hur nattfjärilshanar avvägde risken att bli fångad av en fladdermus mot chansen att finna en hona. Han kom fram till att sädesbroddflyet och indiska mjölmottet ignorerar hotet från fladdermöss om feromonet är det rätta och i tillräckligt hög koncentration. Dessutom visade Glenn Svensson att ultraljudsbekämpning kan vara ett möjligt komplement till andra metoder för att kontrollera fjärilspopulationer.

Glenn Svensson disputerar den 25 oktober 2002 på avhandlingen ÓDisruption of moth mating behaviour by olfactory and auditory cuesÓ.
För mer information kontakta Glenn Svensson på telefon 046-222 01 26 eller Glenn.Svensson@ekol.lu.se


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2002-10-21