Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2002-11-04
Solveig Ståhl 046-222 70 16
Solveig.Stahl@info.lu.se

Livmoderns moderna liv

Temat för årets Forskningens Dag vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet, är Livmoderns moderna liv. Forskare vid fakultetens institutioner i Lund och Malmö presenterar, i föreläsningar och utställningar, aktuella rön om den icke gravida livmodern.

Professor Nils-Otto Sjöberg, Malmö, inleder med ett historiskt perspektiv på livmodern. Det grekiska namnet för livmoder är hystera och det latinska är uterus. Ända sedan antikens tid har skrönor och sanningar om livmodern och dess funktion varvats om varandra. På 1500-talet trodde man t.ex. att livmodern hade sju rum. I de tre högra avlades pojkar och i de tre vänstra flickor. Det sjunde rummet var förbehållet hermafroditer. Under 1900-talet beskrevs menstruationscykeln och hormonerna som styr fortplantningen.
I dag är det ett noga övervägt steg om en kvinna rekommenderas att operera bort sin livmoder - men så sent som på 1970-talet ansåg forskare att "efter den sista graviditeten var livmodern ett oanvändbart och potentiellt cancerbärande organ som snarast borde avlägsnas."
Livmoderns funktion styrs av ett komplicerat växelspel mellan olika hormoner från mellanhjärnan, hypofysen (hjärnbihanget) och äggstockarna. Livmoderslemhinnan, endometriet, anses som kroppens mest dynamiska organ. Den förnyas varje månad hos den fertila kvinnan. Efter ägglossningen förbereder sig livmoderslemhinnan för att ta emot ett befruktat ägg och om detta mottagande inte inträffar så stöts slemhinnan ut, dvs kvinnan får sin menstruation. I alla tider har menstruationen vållat problem för många kvinnor i form av smärtor, oregelbundna blödningar, rikliga blödningar m.m. Men i dag finns det möjligheter att både förebygga och behandla sådana problem. Professor Mats Åkerlund och hans forskargrupp i Lund studerar hur menstruationssmärtor uppkommer, bl.a. hur hormonernas aktivitet leder till ökade sammandragningar och ökat tryck i livmodern och hur smärtorna kan lindras.
Professor Göran Samsioe, Lund beskriver olika orsaker till riklig mens - ett gissel för många kvinnor och hur detta problem kan behandlas i dag. Den vanligaste orsaken är hormonell obalans som kan rättas till. Hos kvinnor som närmar sig klimakteriet kan lokal värmebehandling vara ett alternativ. Den tekniken beskrivs i en av utställningarna på Forskningens Dag. Den sista utvägen är att operera bort livmodern - hysterektomi. Det ingreppet görs mera sällan idag. År 2001 gjordes i Sverige 2.2 hysterektomier/1000 kvinnor. En del kvinnor som är oroliga för upprepade cellförändringar eller har hög ärftlig risk för bröst- och äggstockscancer väljer den utvägen. Docent Päivi Kannisto, Lund, föreläser om hysterektomi och olika metoder att utföra ingreppet

Ultraljud har blivit ett viktigt redskap för att undersöka olika organ i kroppen. Forskarna på Institutionen för obstetrik och gynekologi i Malmö är ledande i Sverige på att undersöka livmodern med tredimensionellt ultraljud. Dr Povilas Sladkevicius berättar om tekniken att de insamlade ultraljudsbilderna lagras på en dator och att de kan studeras även när undersökningen är avslutad. Metoden är särskilt värdefull för att underöka missbildningar på livmodern, vissa ovanliga typer av utomkvedshavandeskap och för att kartlägga exakt läge av muskelknutor. Forskarna räknar också med att det kan bli en metod för att följa behandling av tumörer. Tredimensionellt ultraljud kan också användas för att undersöka passagen genom äggledarna i utredningar om ofrivillig barnlöshet.
En utställning redovisar en annan ultraljudsteknik - Power Doppler- som även visar blodflödet. Den används bl.a. för att spåra tidig livmodercancer genom att den hittar nybildning av blodkärl som är typisk för cancer.
Blödningar efter menopausen är ofta det första tecknet på cancer i livmoderhålan och patienten utreds med sk skrapning som utförs i narkos. I de allra flesta fall har blödningarna en annan orsak än cancer En forskargrupp på Avdelningen för obstetrik och gynekologi i Lund redovisar en ny biokemisk metod, som kombineras med ultraljud, för att hitta cancerfallen. Den innebär att vätska sugs ut från livmoderhålan och analyseras. Vid cancer finns nämligen karakteristiska förändringar av ett enzym, LD, och dess varianter vilket kan påvisas vid analysen. Metoden kan göra det möjligt för många kvinnor att undvika skrapning.
Varje år får ca 500 kvinnor i Sverige diagnosen livmoderhalscancer som därmed är en av kvinnans vanligaste cancerformer. Humant papillomavirus (HPV) kan orsaka cancer i livmoderhalsen samt flera andra former av cancer i könsorganen och i munhålan. Professor Joakim Dillner, Institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, forskar om möjligheterna att vaccinera mot livmoderhalscancer och deltar i ett stort internationellt projekt om detta. Det pågår nu kliniska prövningar av HPV-vaccin som är baserade på virus-lika partiklar.
Utställningarna på Forskningens Dag omfattar fler projekt på temat Livmoderns moderna liv. Ett exempel är APC-resistens som är en ärftlig förändring i blodets koagulationssystem, upptäckt i Malmö 1993. Det har visats att APC-resistens är en historisk överlevnadsfördel vid blödning i samband med förlossning som nu har blivit en förhöjd risk för blodpropp. En utställning berättar om chlamydiainfektion och vilket hot en sådan innebär för den reproduktiva hälsan. Ett projekt handlar om möjligheten att bevara fertiliteten hos kvinnor som måste opereras för livmoderhalscancer. Visserligen är det bara en liten andel unga kvinnor som insjuknar i livmoderhalscancer men medelåldern för svenska förstföderskor stiger och därmed ökar också antalet kvinnor som riskerar få livmoderhalscancer innan de ännu fått barn.

Programmet för Forskningens Dag har sammanställts av professor Nils-Otto Sjöberg, Malmö, professor Karel Marsal, Lund och docent Göran Lingman, också Lund
Forskningens Dag arrangeras av Medicinska Fakulteten vid Lunds universitet i samarbete med universitetssjukhusen i Lund och Malmö. Den äger rum tisdagen den 5 nov i Malmö (Medicinskt Forskningscentrum på MAS) och onsdagen den 6 nov i Lund (Aulan på Universitetssjukhuset). Arrangemanget vänder sig till allmänheten, vårdpersonal, representanter för myndigheter, massmedier och övriga intresserade.
Programmet i Malmö avslutas med utdelning av ett lokalt forskarpris till en yngre framgångsrik forskare vid Universitetssjukhuset MAS. I år är mottagaren docent Kristian Riesbeck. I Lund avslutas programmet med utdelning av Fernströmpriser till medicinska forskare. I år går det stora nordiska priset till koagulationsforskarna Birger Blombäck och Margareta Blombäck. Dessutom hyllas de yngre forskare från olika håll i landet som fått de medicinska fakulteternas lokala Fernströmpris.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2002-11-04