Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2002-12-10
Ulrika Oredsson 046-222 70 28
Ulrika.Oredsson@info.lu.se

Skånska storgods inget för fria bönder

– Jag blev oerhört förvånad när jag hittade dokument på att livegenskap faktiskt funnits i Sverige, säger ekonomhistorikern Mats Olsson vid Lunds universitet som nyligen skrivit en avhandling om storgodsdrift i Skåne. Han har kartlagt och analyserat de skånska storgodsens ekonomi och arbetsorganisation från 1500-talet fram till mitten av 1800-talet.

Livegenskapen var lokal och gällde för bönderna vid Bjersgårds gods nära Klippan från 1690-talet till 1740. Med stöd av en kunglig resolution hölls bönderna kvar vid godset med motiveringen att det rådde brist på arbetskraft.

- Mina stora frågeställningar har varit om de skånska godsen utvecklades i östlig eller i västlig riktning, säger Mats Olsson. I Östeuropa präglades godsdriften av ökad dagsverksskyldighet medan Västeuropas bönder blev alltmer självständiga. Skåne utvecklades på samma sätt som Östeuropa.

I två stora vågor ökade dagsverksskyldigheten vid de skånska godsen. Efter den första vågen på 1500-talet kom ungefär hälften av godsens inkomster från arrenden och andra hälften från den egna godsdriften. Så såg det ut fram till slutet av 1700-talet då godsens inkomster från den egna driften ökade till cirka 90 procent av de totala intäkterna.
- Konsekvensen av den lönsamma egna driften blev att bönderna avhystes och godsägaren drog in marken, säger Mats Olsson. Bönderna fick välja mellan att flytta eller stanna kvar som statare eller torpare.

Skånes utveckling var i stora stycken parallell med den i Danmark fram till slutet av 1700-talet. Därefter reglerades de danska böndernas arbete vid godsen alltmer, medan antalet dagsverken för de skånska bönderna ökade markant under 1800-talets första hälft.
- Det fanns bönder som var tvungna att ställa upp med 700-800 dagsverken om året hos godsägaren, säger Mats Olsson. För att klara detta var man tvungen att hålla sig med minst två drängar, som arbetade enbart för godsets räkning.
De skånska frälseböndernas betalning till godsägaren bestod bland annat i ett oreglerat ”hoveri”, vilket var en kvarleva från danska tiden och innebar att bonden fick ställa upp med så många dagsverken som godsägaren krävde.

Det ägde alltså rum något som kan betecknas som en ”feodal rekyl” i godsens arbetsorganisation under 1800-talets första hälft, mitt under jordbrukets omvandling och kommersialisering. Men under detta sekels andra hälft avlöstes dagsverkssystemet allt mer av lönearbete i form av statarsystemet.

Mats Olssons avhandling Storgodsdrift- Godsekonomi och arbetsorganisation i Skåne från dansk tid till mitten av 1800-talet är en del i ett stort tvärvetenskapligt projekt om den skånska godsmiljön som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.

--------------------------------------------------------------------------
För mer information kontakta Mats Olsson på telefonnummer 046-222 31 18, 15 24 46 eller per e-post: Mats.Olsson@ekh.lu.se


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2002-12-10