Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2003-02-12
Ingela Björck 046-222 76 46
Ingela.Bjorck@info.lu.se

Infektioner en möjlig orsak till åderförfettning hos barn

Att infektioner hos vuxna kan öka risken för hjärtinfarkt och stroke är numera belagt i flera hundra vetenskapliga studier. Både hjärtinfarkt och stroke är yttringar av ateroskleros (åderförfettning, tidigare kallat åderförkalkning). Ny forskning från barnhjärtavdelningen i Lund tyder på att infektioner också kan bidra till tidig utveckling av ateroskleros redan i barnaåren.

Läkaren Petru Liuba visar i sin nyligen framlagda avhandling från Lunds universitet att barn som legat på sjukhus för svåra urin- och luftvägsinfektioner fick förtjockningar i ådrornas inre väggar en tid efter sjukdomen. Studien är den första i världen som med hjälp av ultraljud visar att akuta infektioner hos barn kan följas av sådana tidiga tecken på ateroskleros.

Åderförfettning är en sjukdom som hänger samman med många faktorer, bl a högt blodtryck, hög kolesterolhalt i blodet, diabetes, inflammationssjukdomar som reumatism och en ärftlig benägenhet för hjärt-kärlsjukdomar. Men dessa riskfaktorer förklarar mindre än hälften av alla sjukdomsfall, och infektioner anses nu vara en ytterligare delförklaring.

De infektioner det gäller är framför allt sådana som ger en s k inflammationsrespons i hela kroppen, alltså feber och en allmän sjukdomskänsla. Inflammationen i samverkan med de bakterier som orsakat infektionen anses orsaka skador på kärlväggarna, skador som förvärras och leder till förträngningar om senare infektioner kommer till. Hypotesen stämmer med många djurstudier som visat en ökad risk för åderförfettning hos djur med upprepade infektioner.

Många forskare runtom i världen arbetar nu med att ta fram vaccin mot några av de vanligaste luftvägs- och magbakterierna. Det är bakterier som Chlamydia pneumoniae och Helicobacter pylori, som en stor del av befolkningen bär på och som ibland flammar upp till kännbara infektioner.

- Ett sådant samlingsvaccin vore mycket värdefullt, säger Petru Liuba.

- Men tills det kommer, så bör sjukvården bekämpa allmänna akuta infektioner på alla sätt. Man bör till exempel ge antibiotika till barn med kraftiga infektioner. Vår studie visar att antibiotikabehandlade barn får lägre förtjockning av sina blodkärl efter en infektion.

Petru Liuba vill dock inte väcka alltför stor oro bland föräldrarna till lättinfekterade barn. Eftersom många faktorer spelar in i sjukdomens uppkomst, så finns det inget hundraprocentigt samband mellan infektioner och ateroskleros.

Mer information Petru Liuba, tel 046-17 82 67 eller 0746-21 29 93, e-post petru.liuba@pedi.lu.se.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2003-02-12