Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2003-04-09
Jimmie Kristensson 046-222 94 58
jimmie.kristensson@info.lu.se

Luftvirvlarna bakom flygande fåglar
kartläggs i ny avhandling

För första gången någonsin är luftvirvlarna bakom en flygande fågel synliggjorda genom hela spektrat av fågelns flyghastigheter. Bakom kartläggningen står Mikael Rosén, forskare på Ekologiska institutionen vid Lunds universitet. Resultatet presenteras i en ny doktorsavhandling den 11 april 2003.

Människan har i alla tider varit fascinerad av fåglars förmåga att flyga. Under historien har det gjorts många försök att efterlikna fåglarna och bygga flygfarkoster. Trots det är kunskapen ganska begränsad om hur fågelvingen fungerar mekaniskt och aerodynamiskt. Mikael Roséns avhandling bidrar till en ökad kunskap om fåglars flygförmåga. Han har undersökt flera fågelarter, vissa lät han flyga i en vindtunnel specialdesignad för ändamålet.
- Genom en ökad kunskap om fåglarnas flygförmåga kan vi också få ökad insikt i fåglarnas ekologi. När vi förstår hur stor kostnaden är för att flyga kan den ställas mot andra energiutgifter som fågeln har under sitt liv; såsom flyttning, jakt, häckning och byte av fjädrar. De faktorerna hänger ihop och fågelns val av levnadsstrategi påverkas bland annat av hur bra den kan flyga, samt vilken typ av flygare den är, säger Mikael Rosén.

De krafter som vingen genererar för att hålla fågeln i luften speglas i luftvirvlarna (det s.k. vaket) bakom fågeln. Genom att beskriva vakets topologi och egenskaper kan man alltså i princip beräkna den mekaniska flygkostnaden. För första gången någonsin har Mikael Rosén och hans kollegor lyckat med att synliggöra vaket bakom en fågel över hela spektrat av flyghastigheter. Resultaten ger en ny och viktig insikt i dynamiken i fågelns flykt.
- Det arbete vi gör har sin direkta tillämpning i ekologin men resultaten kan också användas inom designteknologin, menar Mikael Rosén. Ett exempel är utvecklingen av Micro air vehicles (MAV:s). Det är små flygmaskiner, eller kanske hellre mekaniska starar, som används för att t.ex. ta sig in i trånga utrymmen för att fotografera och spana.

Det är välkänt att olika fåglar har olika flygförmåga beroende på massa och vingform. Mikael Rosén har undersökt och fann att kajan minskar sitt vingspann gradvis när den ökar flyghastigheten. Troligtvis är det så att kajan minimerar luftmotståndet eftersom lyftkraften kan behållas med det minskade vingspannet. Mikael Rosén har använt sig av höghastighetskameror och har undersökt vingslagsmönster och stjärthållning hos ladusvalor i aktiv flykt. Resultaten visar att svalorna, liksom kajorna, minskar sitt vingspann när de samtidigt ökar hastigheten.


Mikael Rosén har även undersökt eleonorafalkens jaktprestanda och jaktstrategier, genom att mäta falkarnas positioner med ett optiskt avståndsinstrument. Falken häckar i kolonier på öar i och runt Medelhavet. Resultatet visar att eleonorafalken är klart överlägsen sina byten i flygförmåga. Något som är imponerande med tanke på att falken väger mer än sina byten. Falken kan, åtminstone i teorin, flyga med byten som väger lika mycket som falken själv och uppnå hastigheter på 100 km/h i aktiv flykt.

Mikael Rosén disputerar den 11 april 2003 på avhandlingen Birds in the flow. Flight mechanics, wake dynamics and flight performance. För mer information kontakta Mikael Rosén på telefon 046- 222 38 17, 0706- 059 772 eller Mikael.Rosen@zooekol.lu.se.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2003-04-09