Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2003-09-04
Britta Collberg 046-222 31 58
Britta.Collberg@info.lu.se

Humanist avbryter
ofta sina studier

Mindre än en fjärdedel av de nybörjare som börjar läsa humaniora vid Lunds universitet fortsätter ända fram till en humanistexamen.
Det visar den nya Studentbarometern Humaniora för 2002.

Totalt 1.500 studenter på sammanlagt 15 institutioner har svarat på en enkät.
Generellt skiljer sig humaniststudenterna från studenter på andra fakulteter.
Gruppen är heterogen.
Genomsnittsstudenten närmar sig 30-årsåldern. Hälften är pendlare, och var tredje läser på deltid.
Humaniora är något man läser en kortare tid och kanske återkommer till längre fram. Av de 1.200 nybörjarna år 2000 var det bara 64 studenter som var kvar vårterminen 2003 och som alltså varit fakulteten trogna i sex terminer!
En stor grupp läser humaniora parallellt med andra studier. Den största gruppen humaniststudenter i denna kategori är ekonomer som ÓspetsarÓ sin utbildning med att läsa ett språk.
Humaniststudenterna börjar läsa i första hand av intresse och för att bilda sig. Skolningen i kritiskt tänkande, problemlösning och förmåga att uttrycka sig skriftligt är utbildningens styrka.
Men få går vidare till forskning och efterhand ändras förväntningarna. Studenterna efterlyser mer träning i sådant som krävs för att få ett vanligt arbete. Det behövs fler datorer och informationsteknologin bör integreras i utbildningen.
- Studenterna börjar leta efter matnyttiga kurser, vilket är en förklaring till den extrema rörligheten, säger Lunds universitets utvärderingschef Karl-Axel Nilsson.
Många läser färdigt till examen inom andra fakulteter för att öka chansen till arbete. Yrkesprofilerade utbildningar inom den humanistiska fakulteten som bibliotekarie- och journalistutbildningen får dock generellt goda omdömen.
Mindre nöjda är blivande lärare från Malmö högskola som gör en del av sina ämnesstudier, främst i språk, i Lund. De lägger mer tid på studierna och upplever dem som svårare än andra studenter.
Övriga humanister lägger totalt bara 25 timmar i veckan på studier. Trots att de har så lite schemalagd undervisning ägnar de sig inte åt studier på egen hand mer än andra studentgrupper.
- Den låga undervisningsgraden är nyckeln till problemet med att studenterna fullföljer sina studier i så liten grad. Studenterna engageras inte ordentligt i studierna, de lämnas att studera på egen hand vilket får negativa konsekvenser, säger Karl-Axel Nilsson.
Hälften av humaniststudenterna tenterar inte av sina kurser första året, och lämnar ofta utbildningen redan första terminen.
Studenterna behöver mer stöd i början fastslår barometern. Ett sätt är att ge dem en tydligare roll och starkare identitet på institutionerna och öka deras inflytande på utbildningen. Mentorsprojektet, där äldre studenter stöttar yngre, är en insats i rätt riktning. Internet kan också användas som mötesplats för att stärka kamrat- och lärarstödet. Särskilt språkinstitutionerna och Filosofiska institutionen bör uppmärksamma problemet, anser utvärderarna.
Barometern gjordes för en tid sedan och man tagit hänsyn till en hel del av de problem som lärarstudenterna redovisat inom ramen för den nya lärarutbildningen.
Studenternas kvalitetsbedömningar i barometern ger högst betyg åt institutionen för lingvistik, medan utbildningen i tyska får mycket kritik.

Krav på mer undervisning
Lunds humanistkår som deltagit i arbetet med barometern vill ha mer undervisning som ger mötesplatser för studenterna. Det kan ske om resurserna samordnas genom kontakter mellan ämnena på alla nivåer.
Institutionerna måste också konkretisera vad de vill med grundutbildningen. De bör klargöra skillnaden mellan en utbildning som syftar till yrkesutövning och en som är inställd på forskning.
Genom att engagera gamla studenter, satsa på arbetsmarknadsdagar och hyra in föreläsare utifrån kan anknytningen till arbetslivet bli bättre, tror studentkåren.

Hela rapporten finns att läsa på www.evaluat.lu.se
Mer info: Utvärderingschef Karl-Axel Nilsson, ankn 046 - 22270 39


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2003-09-04