Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2003-11-10
Britta Collberg 046-222 31 58
Britta.Collberg@info.lu.se

Lunds universitet nysatsar:
Mer forskning inom läkemedel,
livsvetenskaper och global miljö

Lunds universitet slår vakt om sin spetsforskning, men nysatsar dessutom på tre stora tvärvetenskapliga forskningsområden, nämligen medicin och läkemedel, forskning kring en globalt hållbar samhällsutveckling samt på området livsvetenskaper.
Forskare från vitt skilda specialiteter ska samarbeta och universitetets mångfald tas därmed till vara, både vad gäller ämnesbredd och djup.

Planerna framgår av Lunds universitets forskningsstrategi som på måndagen antogs av universitetsstyrelsen. Den skickas nu till regeringen för att ingå i underlaget för den kommande forskningspropositionen.
Ett övergripande mål är ökad kvalitet och att Lund stärker sin ställning som ett universitet med forskning av världsklass inom ett antal områden.
Så snart som möjligt införs internationella s k Scientific advisory boards. Det är rådgivande kommittéer med framstående utländska forskare som under flera år ska följa och bedöma forskningen vid LU.
- Man ser inte bara till kvaliteten hos ett enskilt forskningsprojekt utan också hur relevant det är i ett större perspektiv. Vi hoppas det ska hjälpa oss att göra de omprioriteringar som är nödvändiga. Vi behöver koncentrera resurserna mer om vi ska kunna hävda oss i den internationella konkurrensen, säger vice rektor Björn Wittenmark, som har särskilt ansvar för forskningsfrågor vid Lunds universitet.
Universitetet vill också skapa nya karriärvägar för unga forskare. Man tänker särskilt stödja kvinnor genom att starta ett karriärprogram för doktorander i slutet av forskarutbildningen. De utvalda får gå ett individuellt utvecklingsprogram för att på sikt kvalificera sig för olika anställningar.
- Vi måste komma tillrätta med "läckorna i pipelinen" - att så många kvinnor försvinner ur systemet. Nästan hälften av våra doktorander är kvinnor, men bara 14 procent av professorerna, säger Björn Wittenmark.
Ett rekryteringsprogram ska genomföras för att locka internationella toppforskare, och systemet för innovationer och tekniköverföring utvecklas.
Universitetets forskningsstrategi bygger i hög grad på den forskning som redan bedrivs. Lunds universitets styrkeområden definieras - de uppfyller vissa kvalitetskriterier, t ex hög internationell klass, och har vuxit fram ur olika forskargrupper. Listan är lång, men några som nämns är Lunds högeffektlaseranläggning, nanometerkonsortiet och Maxlab, forskningen kring sinnesbiologi och yt- och kolloidforskning, stamcellsbiologi och cellterapi, forskning om europarättsliga frågor och mänskliga rättigheter, innovationer och entreprenörskap, forskning i historia, arkeologi, religionshistoria och om samspelet mellan konstarter. (Samtliga styrkeområden är uppräknade i skrivelsen.)
- Vi fortsätter att satsa mycket på våra styrkeområden. Men dessutom gör vi alltså nysatsningar på de universitetsgemensamma områdena medicin och läkemedel, globalt hållbar samhällsutveckling och livsvetenskaper, säger Björn Wittenmark.
Medicin och läkemedel involverar huvudsakligen forskare inom medicin, naturvetenskap och teknik, medan de övriga två är bredare, och engagerar dessutom allt från tekniker och samhällsvetare till jurister och teologer.

Lunds universitet ställer sig bakom den gemensamma skrivelse som Sveriges Universitets- och Högskoleförbund SUHF, forskningsråden, Vinnova med flera skickade till regeringen i slutet av oktober. Man understryker skrivelsens krav på kraftigt ökade resurser till Sveriges forskningsintensiva universitet för att skapa starka forskningsmiljöer. Fler tjänster till nyexaminerade doktorer och nya karriärvägar för unga forskare behövs också.
- Forskarutbildningen har fördubblats de senaste åren, utan att resurserna ökat i motsvarande grad, säger Björn Wittenmark. Ny statistik från SCB uppskattar att 40 procent av all forskning utförs av doktorander, medan professorerna bara står för 8 procent och istället får lägga tid på att söka pengar. Det blir kvalitetsförluster och obalans. Samtidigt bekostas en del av själva forskarutbildningen av rena forskningsmedel.
En arbetsdelning och ökad specialisering högskolorna emellan är nödvändig. Det är i de breda och djupa forskningsmiljöerna, som t ex Lunds och Uppsalas, som de flesta genombrotten sker, enligt SUHF:s skrivelse.
- I Lund vill vi satsa på kvalitet, samverkan och utveckling. Fler disputerade lärare gör också grundutbildningen mer forskningsanknuten, säger Björn Wittenmark.
Lunds universitet vill att forskningsanslag ska sökas i nationell konkurrens för att gynna de bästa och starkaste miljöerna. Men man vill också ha större fasta anslag, de s k fakultetsmedlen som går direkt till universiteten. Detta för att ge universitetet mer spelrum att göra egna prioriteringar.
- Det finns en föreställning att universitetet är trögt men det stämmer inte. Under 1998-2001 omfördelades 10-20 procent av de fasta resurserna vid Lunds universitet till ny forskning. Det pågår ett ständigt förändringsarbete.
Det är ovisst vad forskningspropositionen kommer att innehålla, och om det blir några nya pengar över huvud taget.
- Vi ska ändå genomföra vad vi kan i linje med strategin, oavsett propositionen, säger Björn Wittenmark.


Mer info: Vice rektor Björn Wittenmark, 046 - 222 38 80


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2003-11-10