Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2004-02-18
Ingela Björck 046-222 76 46
Ingela.Bjorck@info.lu.se

Varberg och Västervik – lika men olika

Kommunerna Västervik och Varberg har många likheter. Båda är kustkommuner med gamla sjöfartstraditioner, båda drabbades hårt av industrinedläggningar vid slutet av 1900-talet, och båda har mycket turism på sommaren. Från att ha haft ungefär lika många kommuninvånare i början på 1970-talet har befolkningsantalet gått nedåt i den ena kommunen och uppåt i den andra.

Varför har det blivit så olika utveckling i dessa kommuner som tycks ha så lika förutsättningar? Frågan studeras av Erika Jörgensen i en sociologisk avhandling från Lunds universitet. Hon har velat identifiera faktorer som påverkar en s k socialt hållbar utveckling, dvs en kommuns förmåga att hålla sitt befolkningsantal och sin befolkningsstruktur i en god och bestående balans.

Skillnaderna mellan de båda kommunerna har i själva verket gamla rötter, visar hennes studie. Västervik har dominerats av ett litet antal stora arbetsgivare, vilket lett till en svag entreprenörsanda. Det har inte utvecklats något nyföretagande som motverkat förlusterna av arbetsplatser hos de stora arbetsgivarna. Detta är inte bara ett historiskt utan ett i högsta grad aktuellt problem, eftersom Electrolux nyligen varslat om nedläggning i Västervik och lasarettet också vill minska sin personal.

Ytterligare nackdelar för Västervik är att arbetsmarknaden för personer med högre utbildning varit ganska begränsad. Kommunikationerna är dessutom dåliga och kommunen så geografiskt stor att där uppstått en splittring mellan centralorten och landsbygden. Detta har i sin tur hindrat utvecklingen av en stark lokal identitet.

Varbergs näringsliv däremot har varit mer varierat och småskaligt. Kommunen är geografiskt sett bara hälften så stor som Västervik, och mindre företag har växt fram även i de små orterna. I Varberg har en företagsanda och stark lokal identitet bidragit till den positiva utvecklingen . Kommunikationerna är också bra, vilket innebär att Varbergsbor kan söka jobb i till exempel Göteborg men ändå bo kvar i kommunen.

Varbergs kommun arbetar nu för en fortsatt gynnsam befolkningsutveckling. Genom att erbjuda bra boendemiljöer och god kommunal service hoppas man kunna locka fler inflyttande, vilket man anser vara lättare än att locka fler företag (vars etableringar i högre grad styrs av faktorer som kommunen inte kan påverka).

Även Västervik försöker öka antalet inflyttare genom att erbjuda attraktiva boendemiljöer och en livskvalitet som kan tilltala äldre befolkningsgrupper. Man håller också på att bygga upp ett kluster av plastindustrier, vilket ses som en möjlig industrinisch. Detta är även kopplat till utbildningar inriktade mot denna industri.

- Det är nog en klok satsning, tror Erika Jörgensen. Däremot är hon mer tveksam till Västerviks önskan att locka fler äldre människor till kommunen. Visst kan Västervik erbjuda bra boendemiljöer och god livskvalitet, men det finns också en risk i att befolkningsstrukturen blir för skev om andelen äldre blir större än den redan är. Hon tror också att en kommun som Västervik måste försöka nå en gemensam identitet och gemensamma mål, så att inte utvecklingen försvåras av en splittring inom kommunen.

Avhandlingen heter Hållbar utveckling, samhällsstruktur och kommunal identitet, och läggs fram den 26 februari. Erika Jörgensen träffas på tel 046-222 38 49, 0733-50 63 07 eller erika.jorgensen@soc.lu.se.


www.lub.lu.se/cgi-bin/show_diss.pl?db=global&fname=soc_476.html


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2004-02-18