Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2004-03-09
Ingela Björck 046-222 76 46
Ingela.Bjorck@info.lu.se

Vägval för svensk medicinsk forskning

Svensk medicinsk forskning befinner sig i den internationella frontlinjen men tappar mark. Samtidigt som andra länder som t ex Finland, Nederländerna, Kanada och Australien satsar kraftfullt har den statliga finansieringen av svensk medicinsk forskning inte hängt med i utvecklingen.

- Med en relativt måttlig insats kan den medicinska forskningen ge högre avkastning genom att utveckla sjukvården i Sverige och attrahera och bibehålla svensk läkemedels- och bioteknikindustri i landet, säger professor Lennart Enerbäck i en kommentar till en färsk rapport om den svenska medicinska forskningens finansiering och konkurrenskraft.

Den medicinska forskningen är viktig för att utveckla sjukvården i Sverige mot bästa möjliga kvalitet och resursutnyttjande. Forskningen är också avgörande för att behålla och utveckla t ex läkemedels- och bioteknikindustri i landet. År 2002 var Sveriges nettointäkt enbart från export av läkemedel 27,2 miljarder kronor enligt SCB.

Detta är en av de slutsatser som presenteras i den färska rapporten Svensk medicinsk forskning - finansiering och konkurrenskraft. Bakom rapporten står professorerna Jan Lindsten, Lennart Enerbäck och Thomas Olivecrona på uppdrag av landets sex medicinska fakulteter samt Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin.

Totalt sett har medlen för medicinsk forskning ökat under den senaste tioårsperioden. Detta beror främst på att det ekonomiska stödet från andra finansiärer än staten ökat. Under samma period har den statliga finansieringen minskat i relativa tal. Staten är den största och viktigaste finansiären av medicinsk grundforskning, det vill säga den oberoende och nyfikenhetsdrivna forskningen.

- Vi är naturligtvis nöjda med att vi fått in medel från olika finansiärer som näringsliv, stiftelser och fonder, men det råder en obalans i finansieringen. Grundforskningen kan endast överleva med statlig finansiering. All annan finansiering är dels begränsad i tid, dels riktad och styrd, påpekar Jan Nilsson, dekanus vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet.

För att uppnå balans hävdar utredarna att ett tillskott om minst 1,5 miljarder kronor till 2008 behövs. Det handlar verkligen om ett vägval - denna satsning motsvarar knappt 4 mil motorväg.

I början av 90-talet kunde en forskare finansiera internationellt slagkraftig forskning med resurser från fakulteten plus ett anslag från forskningsråd. Denna stabila bas existerar inte längre. Forskarna måste därför skaffa medel från andra källor för att kunna bedriva meningsfull forskning. Dessa anslag är dock nästan alltid tidsbegränsade och inriktade mot något specifikt målområde.

Forskning och utveckling är centrala faktorer i den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och sociala välfärden. Dekanerna vid landets medicinska fakulteter ser den framlagda rapporten som ett första steg i att utveckla en nationell strategi för svensk forskning. Förebilden är Finlands råd för vetenskap och teknologi där regering, näringsliv, akademi, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer tillsammans formulerar en nationell handlingsplan för forskning.

Rapporten finns att läsa via länken nedan och kan också beställas från Vetenskapsrådet.

Dekanus Jan Nilsson har tel 040 44 10 90, mobil 0708 33 76 84.

www.medfak.lu.se/pdf/aktuelltpdf/Finansiering_och_konkurrenskraft.pdf


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2004-03-09