Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2004-03-15
Petra Francke 046-222 03 16
Petra.Francke@info.lu.se

1700 studenters erfarenheter av utbildningar
i samhällsvetenskap och ekonomi.

De samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningarna vid Lunds universitet får både ris och ros i den studentbarometer som har genomförts bland 1700 studenter. Hög akademisk kvalitet och god ämneskompetens hos lärarna präglar många utbildningar, men också svag arbetslivsanknytning och dålig lärarrespons.

Studentbarometern är en enkät som har genomförts av Utvärderingsenheten vid Lunds universitet i samarbete med representanter för studenterna. Resultatet kan sammanfattas som följer:

- De flesta studenter som börjar studier i samhällsvetenskap och ekonomi har siktet inställt på kortvariga studier. Många går på kurser som komplement till utbildningar vid andra fakulteter och andra högskolor.
- Socionom- och psykologutbildningarna rankas högst, då studenterna bedömer utbildningsprogrammens kvalitet, och ekonomisk historia ligger högst bland ämnesutbildningarna.
- Lärarna bedöms som mycket kompetenta i sina specialämnen men deras pedagogik kunde varit bättre.
- Utbildningarna karaktäriseras enligt studenterna av hög akademisk kvalitet, men bristfällig arbetslivsanknytning.
- Studenterna lägger ner mindre än 30 timmar per vecka på studierna och många bedriver heltidsstudier på halvtid.
- Kursvärderingar är numera allmänt förekommande, men tilltron till deras betydelse vacklar ännu.

Av de 1600 studenter som kom till universitetet för att läsa samhällsvetenskap och ekonomi höstterminen år 2000 fanns mindre än hälften kvar 2003. Tre av fyra nybörjare gick på fristående kurser. Många var inriktade på kortvariga studier. Några kom från andra högskolor för att under en eller kanske två terminer komplettera sin utbildning. En fjärdedel av nybörjarna svarar för stabiliteten. De bedriver långvarigare studier, främst på utbildningsprogrammen.

Lärarna får mycket goda omdömen av sina studenter vad avser kunnighet inom sina specialämnen men sämre betyg när det gäller pedagogisk skicklighet. Studenterna efterlyser bättre återkoppling på sitt studiearbete och sina tentamensprestationer.

Utbildningarna ger en bred kunskapsorientering och ett vetenskapligt djup. Träningen av akademiska färdigheter har hög klass, som exempelvis att självständigt kunna lösa problem och göra skriftliga färdigheter. Däremot bedöms träningen av vissa färdigheter som krävs i yrkeslivet vara svagare. Ekonomer och systemvetare som är ute i arbetslivet finner ofta att deras språkfärdighet i engelska brister. Studenterna bekräftar nu behovet av förbättringar av språkträningen.

Lärarna är bra på att klargöra vilka krav, som ställs på studenterna för att klara kurserna. De är däremot sämre på att klargöra vilken hjälp de kan få av kurslärarna. Kurslitteratur, examinationsformer och undervisningsformer svarar väl mot kursernas mål, men sambandet mellan kurserna brister och bildar inte en klar helhet. Detta tar sig uttryck i en svag yrkesprofil och bristande arbetslivsanknytning inom flera av utbildningarna.

Det finns ett frö till intressekonflikt inom utbildningarna. Institutioner och lärarpersonal är främst inriktade på ämnesutbildning medan studenterna oftast läser av yrkesorienterade skäl. Endast få studenter är intresserade av att fortsätta med forskarutbildning, medan möjligheterna att få jobb kommer allt mer i fokus under studiernas gång. Socionom- och psykologprogrammen är relativt stabila utbildningar med tydlig yrkesidentitet men också med högre undervisningstäthet än övriga utbildningar. Detta kan vara en förklaring till att dessa ligger överst på studenternas rankinglista över utbildningarnas kvalitet. Andra utbildningar har en svagare personlig relation till sina studenter inte minst till följd av det låga antalet undervisningstimmar. Vid sådana institutioner får studenterna lätt intrycket att de befinner sig i en utbildningsfabrik utan större engagemang för den enskilde individen och hans eller hennes studiesituation och studieresultat. Dessa problem är tydliga i ekonom- och systemvetarprogrammen samt i företagsekonomi, sociologi och statsvetenskap.

Man kan fråga sig om kravnivån i vissa utbildningar ligger rätt, om studenter blir godkända efter mycket begränsade studieinsatser. Ekonomihögskolans studenter och studenterna inom några av ämnesutbildningarna inom den samhällsvetenskapliga fakulteten redovisar några av de lägsta studieinsatserna inom Lunds universitet. Vanligen lägger man ner mindre än 30 timmar per vecka på studierna och många bedriver heltidsstudier på halvtid. En förklaring är att vissa studenter samtidigt läser på andra fakulteter. En annan och vanligare är att man behöver bättre hjälp med hur studierna ska läggas upp för att bättre kunna utnyttja den tillgängliga tiden. Det visar sig att detta stöd kan vara avgörande för studenter som kommer från hem utan akademisk studietradition. Rapporten pekar dock på att antalet undervisningstimmar är alltför begränsat för att åstadkomma slagskraftiga resultat i detta hänseende. En möjlighet är att utveckla den datorförmedlade kommunikationen som komplement till undervisning och andra direktkontakter med studenterna.

Under de senaste åren har kursvärderingarna blivit allt vanligare och lärarnas intresse för kursvärderande diskussioner har enligt studenternas bedömning ökat under samma period. Dock kvarstår ännu en viss skepsis mot kursvärderingarna betydelse. De flesta anser sig ha bristfälliga möjligheter att faktiskt påverka sin utbildning. Det finns en hel del kvar att göra för att träna och utveckla studenternas förmåga att medverka i förändringsarbete och därmed stärka deras kompetens inför arbetslivet.

Ytterligare upplysningar:
Utvärderingschef Karl-Axel Nilsson tel 046-2227039 samt av
Johanna Svensson, Samhällsvetarkåren, tel 046-30 53 60
Nils Thott, LundaEkonomerna, tel 046-13 01 30
Andreas Jannerstig, Socialhögskolans Studentkår, tel 046-14 20 61

www.evaluat.lu.se/


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2004-03-15