Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2004-04-28
Göran Frankel 046-222 94 58
Goran.Frankel@info.lu.se

Vilande alger hjälper oss
att förstå algblomningar

De återkommande algblomningarna i Östersjön och många sydsvenska insjöar är giftiga för människor och djur och gör badplatserna mindre inbjudande. Men var tar algerna vägen under somrar när det inte blir algblomning? Då lägger de sig på sjö- eller havsbottnen som ”en fröbädd” och väntar på bättre livsbetingelser. Algblomning har studerats vetenskapligt ur många aspekter men om vilostadiet vet man mindre. Nya rön läggs nu fram i en doktorsavhandling från Ekologiska institutionen vid Lunds universitet.

Limnologen Annika Ståhl-Delbanco har undersökt vad det är som aktiverar en sådan ÓfröbäddÓ. Fröbäddarna är enorma, och när de aktiveras kan det resultera i algblomningar, dvs massförekomst av blågrönalger, även kända som cyanobakterier. Detta sker framför allt om sommaren är varm och tillgången på näring god. Men när det är brist på näring, värme och ljus avtar algernas biologiska aktivitet. De lägger sig i en bädd på bottnen och väntar på bättre tider. På detta sätt kan en algart som varit försvunnen i flera år plötsligt dyka upp igen.
Ståhl-Delbanco har gjort fältstudier vid Finjasjön, Krankesjön och Erken samt ett antal laborarieförsök med material även från Ringsjön, Dagstorpssjön och Krageholmssjön. Hon sammanfattar sina slutsatser på följande sätt:
- Förhöjd temperatur och mer ljus väcker fröbädden till liv, framför allt på grunda bottnar. Det är ju också känt att algblomningen uppstår när det finns rikligt med näring i vattnet. Vad jag har funnit är att förhållandet mellan kväve och fosfor spelar en vikt roll för att få ÓfröbäddenÓ att gro. Detta sker när det blir god tillgång på fosfor i förhållande till kväve - en naturlig process på vår och försommar som märkbart förstärks av övergödning från mänsklig aktivitet.
- Jag har också undersökt hur omrörning av sjöbottnar påverkar fröbädden. Man kan misstänka att omrörning aktiverar algerna och får dem att stiga till ytan. Det visar sig att olika typer av bottenlevande djur har olika effekter i detta avseende. Fröbädden påverkas inte mycket av mygglarver, medan vattengråsuggor har desto större effekt på de vilande algerna.
- Det är viktigt att kunna förutsäga algblomningar och peka ut vilka områden som för tillfället befinner sig i riskzonen. Inte minst med tanke på att våra insjöar är viktiga vattentäkter och innehåller matfisk, resurser vi måste slå vakt om. Lägg till detta de upprepade larmrapporterna om algblomningsdrabbade badvatten. Skall vi kunna lösa dessa problem behövs det fortsatt forskning på området, slutar Annika Ståhl-Delbanco.

Annika Ståhl-Delblanco kan nås för ytterligare information via e-post Annika.Stahl-Delbanco@limnol.lu.se eller på tel 046-222 44 65 eller 0705 26 06 79. Hon disputerar den 6 maj. Avhandlingen heter Recruitment From Resting Stages Among Bloom-forming Cyanobacteria.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2004-04-28