Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2004-05-05
Petra Francke 046-222 03 16
Petra.Francke@info.lu.se

Kursvärderingar och rättighetslista i praktiken

Enligt Högskoleförordningen ska alla högskolekurser utvärderas. Utvärderingsenheten vid Lunds universitet har nu undersökt hur kursvärderingarna används i praktiken. Resultaten visar att nästan alla universitetets kurser utvärderas, men att studenterna dränks i för många frågeformulär. Alla studenter har heller ännu inte fullt förtroende för kursvärderingars betydelse för utformningen av utbildningen.
Utvärderingsenheten har också granskat användningen av studenternas rättighetslista. Listan fyller en funktion och används av många studentrepresentanter. Den är däremot bara känd bland ett litet antal ”vanliga” studenter.

Kursvärderingarna
Uppföljningen visar att Lunds universitet nått långt på vägen mot att uppfylla förordningens primära syfte, att ge studenterna möjlighet att redovisa sina erfarenheter av de kurser de går på. Studenternas rättighetslista anger därutöver som riktlinje att kursvärderingar ska ske anonymt. Konsekvensen av detta har blivit att kursvärdering som regel sker med hjälp av fråge-formulär. Många studenter uppmanas under läsåret att besvara en hel serie enkäter. Inte sällan resulterar detta i att svarsfrekvenserna blir låga. Det behövs därför en diskussion om formerna för kursvärdering, för att lärares och studenters tidsinsatser ska stå i proportion till utbytet. Några utbildningar har valt att ha muntliga diskussioner i undervisningen och sedan samla upp studenternas erfarenheter i en samlad anonym terminsenkät. Utbildning i kursvärdering bör ingå i behörigheten för högskolans lärare, menar Utvärderingsenheten.

I regel sammanställs resultaten av kursvärderingarna såsom förordningen föreskriver. Även om återkopplingen av resultaten inte alltid sker på ett aktivt sätt så finns de åtminstone tillgängliga för studenterna. Även i detta hänseende uppfylls således förordningens krav. Dialogen med studenterna om de åtgärder som resultaten kan motivera är däremot svagt utvecklad. Detta kan förklara varför många studenter ännu har av liten tilltro till kursvärderingars betydelse för utformningen av utbildningen. I rapporten diskuterar Utvärderingsenheten vägar för att förenkla enkätadministrationen för att i stället lägga betoning på studenternas medverkan i planering, genomförande och uppföljning av åtgärder. Det är först då kvalitetsarbetet i enlighet med Högskolelagens intentioner blir en gemensam angelägenhet för lärare och studenter, som tveksamheten mot kursvärderingarna kan komma att övervinnas.

Studenternas rättighetslistaUniversitetsstyrelsen fastställde 1998 ”Riktlinjer för relationer mellan institutioner och studenter vid Lunds universitet”, som har blivit känd som studenternas rättighetslista. Den reviderades senast år 2000, och innehåller bl.a. riktlinjer för arbetsvillkor för förtroendevald student, den studiesociala miljön, kurs- och utbildningsplaner, examensarbeten/uppsatser, kursvärdering och examination.

Utbildningsledningarna och studentrepresentanterna ger ofta ger olika bilder av hur rättighetslistan tillämpas. En orsak till detta är att studentrepresentanterna endast har kännedom om den del av utbildningen som de själva har direkt erfarenhet av. Utvärderingsenheten rekommenderar därför att det görs en årlig redovisning i institutionsstyrelser och utbildningsnämnder av hur rättighetslistan tillämpas samt skälen till eventuella avvikelser.

Nästan hälften av studentrepresentanterna har åberopat rättighetslistan i sina kontakter med institutioner och program. Inom Området för humaniora och teologi tycks dock dessa riktlinjer inte spelat någon större roll. Detta kan bero på att endast 14 procent bland studenterna inom dessa utbildningar har kännedom om rättighetslistan. Här är informationsinsatser för att sprida kännedom om den särskilt angelägna, menar Utvärderingsenheten.

Goda resultat konstateras på följande punkter:
• Utbildnings- och kursplaner föreligger enligt utbildningsvariga som regel i tid.
• Studenterna på de flesta utbildningar får information om reglerna för examinationen i samband med kursstarten.
• Tidigare skrivningar finns som regel tillgängliga.

Brister identifieras på följande punkter
• Studentrepresentanternas rätt att delta i beredning och beslut av ärenden tillvaratas inte fullt ut.
• En rad utbildningar behöver påskynda planeringsarbetet för att kunna redovisa listor över kurslitteratur samt scheman en månad före terminsstarten.
• Riktlinjerna om att det ska ske genomgångar av examinationsresultaten följs bara på var tredje utbildning.

Stora skillnader finns i följande frågor
• En rad utbildningar rapporterar brister i tillgången på datorer för studenternas behov och på kurslitteratur som kan lånas. Juridicum är dock välförsett i båda hänseenden.
• Tillgången på läsplatser, gruppstudierum och pausutrymmen varierar kraftigt mellan olika delar av universitetet. Medan förhållandena är föredömliga på Campus Helsingborg är bristerna uppenbara på en rad institutioner inom Humanistisk fakultet.
• Flertalet utbildningar är klara med examinationsresultaten inom den angivna treveckorsperioden. På en rad utbildningar inom LTH händer det dock att rättningen tar längre tid. Ekonomihögskolan är sämst på att hålla tidsgränsen.

Ytterligare information:
Utvärderingschef Karl-Axel Nilsson, tel 046-222 70 39

Hela rapporten ”Tillämpningen av kursvärdering och studenternas rättighetslista” nr 2004:228 hittas på

www.evaluat.lu.se/


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2004-05-05