Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2004-05-05
Ingela Björck 046-222 76 46
Ingela.Bjorck@info.lu.se

Nya rön om hur blodkärl nybildas

Nybildningen av blodkärl är en normal process bland annat när ett foster utvecklas och när ett sår ska läkas. Men det finns också en icke önskvärd nybildning av blodkärl, t ex i tumörer och vid retinopati, en ögonsjukdom som drabbar många diabetiker. Forskaren Mattias Belting vid Lunds universitet har samman med ett amerikanskt forskarlag kartlagt hittills okända mekanismer för blodkärlsnybildning, som kan ligga till grund för utvecklingen av nya läkemedel i framtiden.

Huvudrollen i de nya fynden spelas av ett protein, den s.k. vävnadsfaktorn (tissue factor). Denna visar sig ha både en ÓbromsÓ-funktion och en ÓgasÓ-funktion när det gäller blodkärlsnybildning. I normala fall ska dessa två funktioner balansera varandra, men vid sjukdomar som retinopati - då sjukliga blodkärl växer in i näthinnan - har balansen rubbats. Forskargruppen visar detta i en artikel i majnumret av Nature Medicine.

Vävnadsfaktorn sitter i cellväggarna på bl.a. endotelceller, de celler som klär blodkärlens insida. Den del av vävnadsfaktorn som vetter utåt från cellen skickar i kombination med en viss s k koagulationsfaktor signaler som aktiverar blodkärlsceller till att bilda nya kärlstrukturer. Den del av vävnadsfaktorn som vetter inåt mot cellkärnan skickar de motsatta signalerna, bromssignaler som hämmar cellaktiveringen.

Forskarna har påvisat förekomsten av dessa mekanismer med flera metoder. Man har bland annat lyckats ta fram transgena möss som saknat antingen bromsmekanismen, gasmekanismen eller båda delarna. Resultatet har blivit därefter; man har till exempel hos möss utan ÓbromsÓ kunnat se en onormalt snabb tillväxt av blodkärl i näthinnan och i tumörer.

Ett annat fynd som redovisas i artikeln gäller sjukligt förändrade blodkärl från avlidna patienter med diabetesretinopati. I dessa blodkärl kan man se att ÓgasenÓ var aktiverad medan vävnadsfaktorn haft en ändrad struktur som tyder på att ÓbromsenÓ var avstängd. Dessa förändringar kan ha varit avgörande för uppkomsten av kärlförändringar vid diabetesretinopati.

- Vi letar nu efter substanser som kan hindra att den här ändrade strukturen av vävnadsfaktorn uppstår, säger Mattias Belting. Han har gjort studierna under sin vistelse vid det ansedda Scripps Research Institute i San Diego, och leder för närvarande en forskargrupp vid Lunds universitet.

Vävnadsfaktorn har varit känd för att ha en viktig roll när det gäller att starta blodets koagulering. De nya fynden visar att den också har en viktig roll för
blodkärlsnybildning, angiogenes. Medicinering mot angiogenes ses numera som en möjlig väg att s a s svälta ut cancertumörer, och kanske även fettväv hos gravt överviktiga personer. Här finns därför många möjliga forskningsspår som kan leda till nya behandlingar och läkemedel.

Mattias Belting nås på tel 046-222 40 77, mattias.belting@medkem.lu.se eller belting@scripps.edu. Artikeln i Nature Medicine finns på http://www.nature.com/cgi-taf/DynaPage.taf?file=/nm/journal/v10/n5/index.html, gå till Articles.


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2004-05-05