Pressmeddelande från Informationsenheten, Lunds universitet,  2004-05-12
Ulrika Oredsson 046-222 70 28
Ulrika.Oredsson@info.lu.se

Ny avhandling om kalla krigets spionaffärer

Spionavslöjanden gjorde kalla kriget synligt för den vanlige svensken. Genom att studera medias berättelser om spionaffärer kan man få grepp om den föreställningsvärld som folk levde i under 50- och 60-talen. Det menar historikern Marie Cronqvist, som i dagarna lägger fram en avhandling vid Lunds universitet.

- Under det kalla krigets kallaste år upplevdes spionen som det främsta hotet mot den svenska idyllen, säger Marie Cronqvist. Civilförsvaret uppmanade folk till vaksamhet mot sin omgivning och Detektiven Allmänheten blev ett vedertaget begrepp.
Tidigare forskning om kalla kriget och om spioneri har framför allt ställt utrikespolitik och säkerhetspolitik i centrum. Få har ägnat sig åt att studera vardagslivet i skuggan av storpolitiken.
- Spionberättelserna gav mening och sammanhang åt det diffusa hot som kalla kriget utgjorde, säger Marie Cronqvist. Hon menar att man också kan utläsa betydligt bredare samhällsvärderingar genom att studera hur just spioner och spionaffärer skildrades i dags- och veckopress, men också i civilförsvarsupplysning och spionromaner.
Under Det långa 50-talet, 1945-1965, präglades Sverige av två starka identitetsberättelser - den om folkhemmet och den om neutraliteten. Båda aktualiserades i tidens spionberättelser och kan avläsas i medias återgivning av samtidens spionavslöjanden. Marie Cronqvist har studerat hur medias rapportering om spionaffärer förändrades under det långa 50-talet i takt med att kalla krigets hotbild förändrades.
1952 dömdes journalisten på Norrskensflamman, Fritjof Enbom, för grovt spioneri för Sovjetunionens räkning. Samma år var Sveriges relationer till Sovjet som allra frostigast på grund av den s.k. Catalinaaffären. I media beskrevs Enbom som en opålitlig och ovårdad bohem som ständigt kom för sent till jobbet. Därmed var han inte bara spion och landsförrädare, utan också en lätt urskiljbar avvikare i folkhemmet.
Då storspionen Stig Wennerström åkte fast 1963 hade medieretoriken förändrats. Berättelserna som omgav hans gripande handlade snarare om motsättningen mellan överklass och underklass än den mellan öst och väst. I medias spionberättelse stod den högdragne överste Wennerström mot städerskan fru Carin Rosén, som i egenskap av kontraspion, socialdemokrat och husmor blev en folkhemshjältinna för det tidiga 60-talet.


Marie Cronqvist disputerar den 15 maj kl 10.15 på Historiska institutionen vid Lunds universitet. Avhandlingens titel är Mannen i mitten. Ett spiondrama i svensk kallakrigskultur och den är utgiven på Carlsson bokförlag. För mer information, kontakta Marie Cronqvist på 046-222 79 49 eller på marie.cronqvist@hist.lu.se


Pressmeddelanden, index | Informationsenhetens hemsida | Lunds universitets hemsida
webmaster@info.lu.se
2004-05-12